Den informella redaktionen

Wikipedia är en publikation. Som de flesta andra publikationer har man en ungefärlig idé om vad man vill skriva och hur det skall se ut. Relevanskriterier, för att det skall finnas ett allmänintresse för ämnet man skriver om. Jag kan till exempel inte skriva om min vän Henke. Ingen vill läsa om Henke. Verifierbarhet, vilket innebär att all information skall tidigare skall ha publicerats i trovärdiga källor. Vi har en uppfattning om hur texten skall vara disponerad, om språk och stil.

”Vi” är förstås en heterogen skara som sällan skulle enas om någonting mer kontroversiellt än att solen är varm. Har du en invändning mot Wikipedia? Någonting du tycker görs på fel sätt? Någonting dåligt? Det är förmodligen inte särskilt svårt att hitta någon aktiv wikipedian, som de benämns, som håller med dig. På det stora hela finns det ändå en grupp på ett par hundra personer som i praktiken fungerar som redaktion för svenskspråkiga Wikipedia. Wikifierar, som det heter när ny text passas in i mallen för att göra uppslagsverket enklare att läsa. Raderar klotter. Patrullerar sidan med de senaste ändringarna dygnet runt för att återställa vandalism. Debatterar policy. Så kan en riktlinje för en av det svenska språkets mest använda informationskällor formuleras av sju, åtta personer eftersom de var de enda intresserade som noterade att diskussionen ägde rum.

Många använder Wikipedia, färre har någon uppfattning om hur artiklarna skapas. Kanske är det som med John Godfrey Saxes uttalande, som ofta tillskrivs Otto von Bismarck: lagar och korv – och Wikipediaartiklar – blir man lyckligare av att inte veta hur de kommer till. Precis som med de flesta andra publikationer är läsarna i allmänhet inte närmare bekanta med de riktlinjer och normer som finns. Vad som skiljer Wikipedia från ett annat uppslagsverk eller en tidning är att det innebär ett enormt kommunikationsproblem. Vi har en sak vi skriker ut, så snart vi får chansen: bidra! Kom och skriv! Hjälp till! Sällan har vi chansen att nyansera. Skriv om det du kan efter att ha ägnat ett par timmar åt att läsa vår dokumentation om de normer vi har samlat på oss under ett decennium! klingar inte heller lika väl som skriv om det du kan. Så vi hoppas att nytillkomna bidrar och lär sig med tiden. Att de wikipedianer som varit med längre får putsa tills dess. Göra det redaktionella arbetet. Ha tålamod nog att inte skrämma bort alldeles för många. Det fungerar ibland.

Det är ett redaktionellt arbete som välkomnar vem som än vill vara med, utan andra kriterier för att delta än att man hittar dit. Allt som krävs för att göra det på ett bra sätt är att man har hunnit förstå sig på ett årtiondes samlade normer och tillvägagångssätt.

Den automatiserade kunskapsproduktionen

Strax efter millennieskiftet bestämde sig den katolska kyrkan för att Internet behövde ett skyddshelgon, en insikt som borde ha drabbat alla som någon gång har läst kommentarerna till en video på Youtube. Den dåvarande påven, Johannes Paulus II, föreslog Isidor av Sevilla. Huruvida någonting faktiskt beslutades eller om det rann ut i sanden verkar en smula oklart, men det hade inte varit ett dåligt val. Isidor av Sevilla var en kyrkofader och filosof, i dag bäst ihågkommen för sitt verk Etymologia, som han skrev under tidigt 600-tal. Det är en encyklopedi uppdelad i tjugo böcker, tänkt att samla hans samtids kunskap och vetande, och den förblev inflytelserik och viktig kunskapskälla i århundraden efter Isidors död. Han citerar 154 olika författare – förmodligen blott något färre än engelskspråkiga Wikipedia hänvisar till i sina artiklar om Shakespeares liv och verk.

Få försöker sig på att på egen hand skriva allomfattande uppslagsverk nu för tiden. Wikipedias framgång beror på att man har lyckats få så oerhört många människor att lägga sin fritid på att samla, och sprida, vetandet. Likväl sker förstås enskilda stordåd även inom wikins ramar. Svenskspråkiga Wikipedias allra flitigaste bidragsgivare, Lsjbot, har till exempel oförtröttligt skapat hundratusentals artiklar om fåglar, svampar och insekter under det senaste året.

Lsjbot är som namnet antyder en bot, en liten bit kod som med uppmuntran från sin skötare hämtar information från några olika databaser och utifrån mallar skapar korta artiklar med grundläggande fakta om mer eller mindre obskyra arter, där det är osannolikt att en mänsklig skribent skulle ta tag i ämnet. Några tappra själar i humanoid tappning har sedan gått igenom så många artiklar de har hunnit för att fixa till eventuella språkfel eller andra konstigheter. Automatiseringen har inte bara nått industrin och telesvarstjänsterna, utan även kunskapsproduktionen.

Nu är det förstås osannolikt att särskilt många skall hitta till artiklarna Anthocoris amplicollis eller Betacallis odaiensis, eftersom de artiklar som Lsj tagit sig an närmast per definition är så obskyra att det finns en risk att många av dem aldrig kommer att få någon läsare. De innehåller betydligt mindre relevant information än artiklar som skapats av mänskliga skribenter, och är inte tänkta att ersätta dem. Snarare är de ett temporärt komplement, någonting att ha tills vidare i väntan på den lyckliga dag då en kunnig och engagerad mänsklig skribent sätter sig ned för att ta tag i artikeln Juncobia leegei, en insektsart i familjen långrörsbladlöss eller borstbladlöss, beroende på vilken taxonomisk databas man vill lyssna på. Å andra sidan innehåller de förmodligen, som en erfaren skribent på Wikipedia lite beskt påpekade, även betydligt färre misstag.

Husby, Wikipedia och den stora förvirringen

Bortom den oreda som oroligheterna skapar där bilarna brinner finns ett annat kaos. Det är en otålig omvärld som försöker förstå. Kravallerna dominerar de svenska nyheterna i flera dagar och väcker uppmärksamhet utanför landets gränser. Svenskspråkiga Wikipedia, å andra sidan, reagerar genom att radera den snabbt skapade artikeln om Stockholmsupploppen och under tre dagar vägra att påbörja en ny.

Inte för att vi inte tycker att kravallerna inte är viktiga nog att skriva om. Vi är bara skeptiska till att försöka förklara det vi inte kan greppa. Uppgifterna i media är oklara och motsägelsefulla och någonting annat är förstås inte att förvänta sig. Att under tidspress förklara ett pågående och hela tiden föränderligt skeende där uppgifterna om vad, vem och varför ständigt skiftar är ett närmast omöjligt uppdrag. En journalist måste likväl försöka, och gör sitt bästa utifrån omständigheterna. Men vad skall vi göra med den informationen, osäker och ofullständig som den är? Vi skall inte spekulera. Vi skall helst inte vidarebefordra andras mer eller mindre grundlösa spekulationer heller.

Alla håller förstås inte med. Engelskspråkiga Wikipedia skapar en artikel och länkar till den från sin nyhetsavdelning på startsidan. Med benägen hjälp från allmänheten har den snart pekat ut Megafonens Rami al-Khamisi som en ledande figur i kravallerna och berättat att det är muslimer som är ute och bränner saker, utan att särskilt mycket bry sig om att det inte riktigt finns någon källa för dylika uppgifter, att ingen lär ha haft möjlighet att fråga så många av de tillfrågade om eventuella religiösa åsikter och att det hur som helst hade betraktats som tämligen irrelevant i alla andra fall såvida man inte kastade sten på religiös grund. Informationen växlar fram och tillbaka tills en administratör slutligen bestämmer sig för att halvlåsa sidan så att bara de personer som har orkat registrera en användare på Wikipedia kan redigera den.

Det är, så mer än ett halvår senare, fortfarande inte någon bra artikel.

Wikipedias roll under pågående händelser har blivit att vara den plats där nyheter från olika källor sammanställs för att ge läsarna chansen att bilda sig en uppfattning om vad som egentligen har hänt, ett komplement till medias mer djuplodande rapportering. Det är en tämligen udda uppgift för ett uppslagsverk, och en som vissa av oss är djupt obekväma med. Vi är inte en nyhetsförmedling. Det är förtvivlat svårt att skriva en encyklopedisk artikel om någonting man står mitt uppe i. Men där är vårt val: göra det dåligt eller inte göra det alls?

Erfarenheten säger att andra alternativ verkar vara svåra att hitta.

Länkar
Artiklarna om upploppen som de såg ut när texten publicerades: svenska, engelska.
Artiklarnas diskussionssidor: svenska, engelska.