Wikipediabloggen

Det är vådligt att försöka kommentera forskning inom fält man inte behärskar. Arwid Lunds Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen undersöker Wikipedia, men handlar, starkt grundat i marxistisk teori, framför allt om produktionsvillkor. Den överhängande frågan är hur Wikipedia och wikipedianerna förhåller sig till kapitalismen och i vilken utsträckning de betraktar sin verksamhet som ett alternativ till den. Jag har ingen förmåga att bedöma Lunds kompetens på detta område, och inte heller någon anledning att anta att den skulle brista. Hans slutsats – att på frågan ”arbetar wikipedianerna för ett annat ekonomiskt system?” komma fram till ”nja, de vill nog mest skriva ett uppslagsverk inom ramarna för rådande samhällsordning” – verkar mycket rimlig. Likaså förbehållet att det i produktionsmodellen förstås finns någonting man skulle kunna se som ett frö till någonting annat. Att detta annat är kommunismen är kanske inte självklart, men säkerligen rimligt i en marxistisk analys.

Detta, eller de modeller för ideologiska formationer som Lunds forskning leder fram till, har jag ingen vidare ambition att vidare uttala mig om. Däremot bör den som läser avhandlingen med mål att lära sig om Wikipedia göra det med ett visst mått av försiktighet. Lund har såvitt jag kan bedöma de bästa vilja att visa uppslagsverket som det är, men han närmar det sig som utomstående och förlitar sig mycket på åtta intervjuer, varav fyra informanter är tagna ur periferin och inte har varit särskilt aktiva, samt en föreläsning. Även med genuint intresse för sitt objekt blir det oundvikligen en del som är svårt att greppa. Vidare fokuserar Lund på aspekter som är relevanta för hans studier av produktionsvillkor. Resultatet blir ibland lite som betrakta Wikipedia i en skrattspegel: det som beskrivs existerar, men läsarens förståelse för verkligheten förvrids när förhållandevis perifera fenomen ägnas mycket tid och energi. Utan att ha någon större orsak att utmana de övergripande slutsatser Lund drar, vill jag nämna några mindre detaljer som kan vara värda att hålla i huvudet vid läsningen.

Genomgången av tidigare forskning använder sig i stor utsträckning av studier på engelskspråkiga Wikipedia, men kommenterar det som ”Wikipedia” utan att nämna att det inte behöver ha ha bäring på majoriteten eller ens någon av de 279 andra aktiva språkversionerna – inklusive den svenska som är hans studieobjekt. Ett exempel på hur detta blir förvirrande är när han citerar (s. 120) ur Andrew Lihs The Wikipedia Revolution samt refererar till Piotr Koniecznys forskning om administratörskap (”Governance, Organization, and Democracy on the Internet: The Iron Law and the Evolution of Wikipedia”) och hur svår processen att bli administratör är, utan att nämna att båda specifikt talar om engelskspråkiga Wikipedia. I förbigående nämns senare i Frihetens rike (s. 254) att det är tämligen enkelt att bli administratör på svenskspråkiga Wikipedia eftersom vi har ett annat tillvägagångssätt, men hur detta hänger ihop med tidigare refererade texter, som presenterats som om det gällde alla språkversioner, kommenteras inte. Han skriver om om botar (s. 138) med referens till bland annat det Aaron Halfakers och John Riedls ”Bots and Cyborgs: Wikipedias Immune System”, utan att nämna att även de skriver specifikt om den engelskspråkiga versionen och att vi inte riktigt har botar som är aktiva i kampen mot klotter och vandalism på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns annat man kan ifrågasätta, inte för att det nödvändigtvis är fel ur vetenskaplig synvinkel utan eftersom det inte bidrar till att öka till förståelsen av uppslagsverket. Han refererar (s. 119) också till Don Fallis ”Toward an Epistemology of Wikipedia” och skriver om Fallis antagande att det kan finnas mycket av desinformation, vilseledande information och rent humbug på Wikipedia. Det finns två problem med att använda sig av Fallis artikel för att försöka utreda huruvida det här är sant. Det första är att Fallis publicerar den 2008, kort efter det skifte från kvantitet mot mer fokus på kvalitet som Lund själv nämner på nästa sida. Wikipedia 2015, när avhandlingen publiceras, har alltså ägnat nästan ett decennium åt den processen, medan den är nyligen påbörjad när artikeln skrivs. Det andra är att Fallis bara antar, när det finns en hel del forskning som systematiskt har undersökt frågan. Jämförande studier – som liksom Fallis oftast riktat in sig på engelskspråkiga Wikipedia – har konstaterat att så sällan är fallet inom de områden de tittat på (Jim Giles’ ”Special Report: Internet Encyclopaedias go Head to Head” 2005, Reavley et als ”Quality of Information Sources about Mental Disorders: A Comparison of Wikipedia with Centrally Controlled Web and Printed Sources” 2011, Adam Browns ”Wikipedia as a Data Source for Political Scientists: Accuracy and Completeness of Coverage” 2011, Kräenbring et als ”Accuracy and Completeness of Drug Information in Wikipedia: A Comparison with Standard Textbooks of Pharmacology” 2014 för att nämna några). Däremot har flera studier nämnt att det finns problem med utelämnad information och att stil och struktur är underlägsen traditionellt författade encyklopedier. Problem saknar vi alltså inte, men de befinner sig huvudsakligen på ett annat håll. Exempel på just den typen av problematik visar för övrigt Lund själv (s. 144) när han skall räkna upp särskilda behörigheter som finns och nämner att Wikipedia utöver administratörer har IP-kontrollanter och byråkrater, vilket är korrekt, men av oklar anledning utelämnar censorer och stewarder.

Av delvis samma anledning kan man höja på ögonbrynen inför uttalandet (s. 120) att det ”fortfarande inte” är särskilt vanligt att citera vetenskapligt citerade publikationer i Wikipedia med hänvisning till Finn Årup Nielsens ”Scientific Citations in Wikipedia” från 2007. Utöver det faktum att det återigen är en studie som enbart ser till engelskspråkiga Wikipedia, kom Teplitskiy et al i ”Amplifying the Impact of Open Access: Wikipedia and the Diffusion of Science” fram till att de 2014 med samma metod som Årup Nielsen använde 2007 hittade fler än tio gånger så många vetenskapligt kontrollerade referenser (varav, skall det nämnas, en del inte gick till texter i Scopus, vilket Årup Nielsen inte tittade på i sin undersökning, och kanske borde räknas bort). Vill man referera till undersökningar från 2007 gör man bäst i att undvika ord som ”fortfarande”, eftersom man annars riskerar att i någon mån ge samma intryck som en statsvetenskaplig publikation från 2015 som med en referens till en artikel från 2007 hävdar att vi i Sverige har en förhållandevis nyvald moderat statsminister i en borgerlig majoritetsregering. Att någonting inte är ”speciellt omfattande” är förstås en definitionsfråga och ligger i betraktarens öga, men när bedömningen görs kan det finnas en poäng i att inte titta på data som anger att antalet hänvisningar är en tiondel av vad de faktiskt är. Ville Lund säga hur läget var 2007 och vad man kunde se för utveckling då hade preteritum istället för presens underlättat för läsaren.

Det är inte bara när Lund refererar till forskning som han tar mönster från engelskspråkiga Wikipedia och låter det gälla samtliga. Han refererar (s. 163) till en artikel i The Economist, och skriver att Phoebe Ayers sagt att antalet som redigerar Wikipedia minskat med en tredjedel på sju år. Vad som faktiskt står i artikeln är dock att ”The number of editors for the English­-language version has fallen by a third in seven years”, och varierande mönster går att finna. Det är värt att hålla i huvudet i läsningen av en avhandling om en språkversion som inte är den engelska.

Frihetens rike är som tidigare nämnt baserad på fyra intervjuer med personer som anses tillhör projektets kärna och fyra personer i periferin, som gjort ett mindre antal redigeringar, samt inslag av ett föredrag. Själv är jag är två av dessa nio wikipedianer: dels som Johan Jönsson, där Lund har lyssnat till och spelat in en föreläsning jag hållit hos Uppsala Learning Lab vid Uppsala universitet, dels som informant under pseudonymen Krister. Lund för ett rimligt resonemang (s. 209) om varför han har valt att ha kvar pseudonymiseringen av samtliga informanter, även i de fall där de av olika skäl är enkla att identifiera för människor som är inblandade i den svenska delen av Wikimediarörelsen, och detta kräver förstås att man inte meddelar att Krister och Johan Jönsson är samma person. Det är säkert, givet materialet, den bästa lösningen. Likväl kan läsaren förmodligen vinna på vetskapen att de situationer i boken där Johan Jönsson och Krister jämförs med varandra och finns föra likartade resonemang är det uttalanden från samma människa med ett par månaders mellanrum.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer och mycket energi kommer läggas på att förstå vad informanterna säger på en medveten nivå, men även mer omedvetna positioner som talande tystnader, dolda värderingar, försanthållanden, utelämnade grundantaganden och naturaliseringar av sociala konstruktioner kommer att analyseras. (s. 181)

Här finns ett återkommande problem, i det att informanternas premisser inte alltid är vad Lunds analys landar i. Till stor del beror det förstås på den utmaning han står inför, när han som utomstående skall analysera ett sammanhang med sin egen doxa och där försanthållanden och utelämnade grundantaganden inte alltid är vad Lund antar att de är. Det hjälper förmodligen inte att han i sin analys redan måste överbrygga avståndet mellan sin egen marxistiska ingångsvinkel och den ideologiska mittfåra – apropå naturaliseringar av sociala konstruktioner – som de flesta informanter på många sätt verkar ligga i när det handlar om andra ämnen än informationsfrihet. Det leder ibland till att han tolkar uttalanden som att informanten inte har reflekterat över ämnet, istället för att utelämna analysen eller låta läsaren förstå uttalandet. Som Lund själv klokt konstaterar (s. 208) befinner sig informanterna i en maktskillnad till intervjuarens fördel, inte bara genom att intervjuaren väljer citaten och kontextualiserar dem, utan också genom att informanterna citeras talspråkligt med sina ofullständiga meningar, spontana infall och slarviga formuleringar, vilket står i stark kontrast mot avhandlingens akademiska prosa.

Låt mig ta några exempel.

Erkännandet av Wikipedia som källa framstår som viktigare än licensens virusartade påverkan på kapitalismen. Tanken att resten av den tänkta kommersiella produkten, exempelvis tidningen, skulle bli fritt tillgänglig eftersom den bygger på material som är publicerat under principen om copyleft har benämnts för principens viruskaraktär av Microsofts VD Steve Ballmer (Greene 20010602), men sådant juridiskt finlir som att den tagna bilden eller texten från Wikipedia ingår i en helhet som kan betraktas som en bearbetning och som därför kan betraktas som en bearbetning och som därför bör vara fritt tillgänglig, lyser med sin frånvaro i resonemanget. Om en bild från Wikipedia Commons [sic] som används i en dagstidning ställer krav på att dagstidningen inte kan säljas mot pengar, utan måste vara fritt tillgänglig, är nog en öppen juridisk fråga och kokar ner till vad som kan sägas utgöra en bearbetning. Troligen räcker inte en bild, eller en hel artikel, till för att för att exempelvis en hel tidning ska ses som en bearbetning av den, men tanken eller viljan att driva frågan verkar inte ens ha slagit Krister. (s. 500)

Tyvärr har Lund inte förstått hur licensen fungerar, vet inte vad som är en öppen juridisk fråga och förstår därmed inte premisserna för mitt resonemang. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte fri mjukvara. Det finns betydande skillnader i hur utveckling och upphovsrätt hanteras.

För det första verkar han blanda ihop principerna ”dela lika” (”share alike”) och ”ickekommersiell” (”non-­commercial”). Det förstnämnda ingår i licensen för Wikipedia (”Creative Commons Attribution­-ShareAlike 3.0 Unported”) och är standard på Wikimedia Commons (inte Wikipedia Commons, som Lund skriver). Den sistnämnda tillåts över huvud taget inte inom Wikimediasfären, där en grundläggande tanke är att allt skall vara möjligt att använda även kommersiellt. Vad dagstidningen än gör med material från Wikipedia eller Commons finns det ingenting i licenserna som skulle kunna leda till att den inte kan säljas mot pengar.

För det andra verkar han inte ha tagit hänsyn till den upphovsrättsliga definitionen av ett verk i sammanhanget. En dagstidning är inte ett verk som förhåller sig till en upphovsrättslig status. Det är en samling som innehåller ett antal texter, där den upphovsrättsliga situationen kan variera mellan olika artiklar i tidningen. Det är oväsentligt om någon har en vilja att driva frågan att hela dagstidningen skall behöva publiceras under samma licens som ett från Wikipedia kopierat bidrag, eftersom den som läser licensens fullständiga avtalstext kan konstatera att så inte krävs: ”This Section 4(a) applies to the Work as incorporated in a Collection, but this does not require the Collection apart from the Work itself to be made subject to the terms of this License.”

Krister hävdar att det finns en del diskussioner bland deltagarna inom Wikipedia kring hur projektet ska påverka det omkringliggande samhället. Det finns wikipedianer som starkt förespråkar fri programvara, men det finns också de som menar att spridandet av kunskap är det viktigaste (Krister 2012). (s. 523)

Det verkar av resonemanget att döma inte vara av betydelse för den senare gruppen att varje programvara kan ses som en form av kunskap som borde spridas mer effektivt än vad varuformen tillåter. (s. 531, not)

Ett bra exempel på distinktionen mellan fri kunskap som centralt ideal och som blott en pragmatisk lösning är den diskussion som uppstod när det föreslogs att MP4, som är ett patentskyddat format, skulle kunna användas i Wikimediaprojekten. Men resonemanget kring fri programvara måste ses i ljuset av att det är en lite obalanserad analogi att använda fri programvara och att tillgängliggöra kunskap. Naturligtvis finns det en koppling, och ju större intresset för fri programvara är, desto mer spridd kommer den att bli, men att använda Ubuntu istället för OSX på kontorsdatorn är närmare valet att läsa Wikipedia istället för Nationalencyklopedin, donera pengar istället för att köpa tillgång, av ideologiska skäl. Många wikipedianer skulle anse att det är viktigt att den fria kunskapen finns, men också att läsaren väljer det material tjänar henne bäst oavsett upphovsrättsliga aspekter. Fri programvara är viktigt, men det är som är viktigt är möjligheten att använda den och inte det tvingande valet om en annan lösning är bättre i sammanhanget.

Detta behöver man förstås inte hålla med om. Men det är bra att förstå principen bakom resonemanget.

Ibland är det missförstånd där vi egentligen håller med varandra. Jag vill ogärna tro att jag skulle ha hävdat att läsarna förstår att Wikipedia är en process och inte en produkt (s. 325), med tanke på att det är den sak jag, när jag föreläser, brukar försöka få folk att ta till sig om de så inte minns någonting annat av vad jag säger. Vore det uppenbart skulle det inte behövas. Skulle jag ha uttryckt åsikten att det är någonting som läsarna förstår – jag har inte tillgång till inspelningen – gör Lund klokt i att betrakta uttalandet med skepsis. När jag beskriver de försök att åtgärda könsobalansen bland skribenterna vill jag inbilla mig att det inte heller för tre år sedan handlade om att åtgärderna är så starka att vi saknar problem (s. 291), utan att jag per definition är skeptisk till att förklara problemen med en slarvig könsessentialism som utan riktig vetenskaplig grund försöker prata om hur män och kvinnor är, och att vi måste söka tydligare förklaringar är än så. Har jag verkligen, som det står i avhandlingen, sagt att skönmålningar bara är ett problem om de är så uppenbara att de upptäcks, och annars produktiva (s. 411), kan jag bara be om ursäkt till Lund för att ha hävdat detta. Det ligger i begreppet skönmålning att det per definition är ett problem. Däremot skulle jag kunna tänka mig att göra distinktionen att alla redigeringar från företag inte är skönmålningar och att de, med precis det fokus på bruksvärdet som Lund lyfter fram hos de aktiva wikipedianerna, inte är särskilt mycket av ett problem om det inte upptäcks att de kommer från ett företag eftersom de bidrar med information istället för att skönmåla, till exempel genom att uppdatera föråldrade siffror med hänvisning till samma källor en utomstående användare hade använt. Det betyder inte att allt som flyger under radarn är oproblematiskt.

Lund talar också konsekvent om föreningen Wikimedia Sverige (WMSE) som Wikimedia Foundation Sverige (WMF Sverige), vilket blir något av en schibbolet, för det är han tämligen ensam om. Begreppet ”WMF Sverige” nämndes visserligen i planerna för föreningen, men redan det konstitutionerande årsmötet 2007 konstaterar att namnet Wikimedia Sverige skall skickas in till Skatteverket. En välvillig tolkning skulle vara att det inte rör sig om ett missförstånd utan en medveten markering från Lunds sida, där han genom att ge föreningen ett annat namn än vad den har vill knyta den hårdare till Wikimedia Foundation. Som en person som har arbetat för både Wikimedia Sverige och Wikimedia Foundation och har tämligen god insikt i hur de fungerar och vad de gör ställer jag mig i så fall mycket skeptisk: lokalförening är en lite bedräglig term i Wikimediagemenskapen. Wikimedia Sverige är inte så mycket en lokal del av Wikimedia Foundation som en fristående förening med visst ekonomiskt stöd därifrån. För Wikimedia Foundation framstår lokalavdelningarna ofta som lite främmande fåglar som gör saker som ofta är bra, men som inte är vad stiftelsen själv hade lagt sina resurser på.

Det blir därför förvirrande när Lund i samband med ett avsnitt om projektet Wiki Loves Company inte håller isär dem, utan kallar Wikimedia Sverige för WMF (s. 491) och konstaterar att om ”Wikipedia är en social folkrörelse [..] framstår här WMF som dess ledning eller parti”. Tvärtom är en av de saker som tillåter Wikimedia Sverige att fungera som rörelsen förlängda arm i Sverige i kontakter utåt med andra organisationer att de befinner sig lite i rörelsen periferi, i betydelsen att de inte har så stort inflytande över vad som händer på Wikipedia och huvudsakligen ägnar sig åt frågor med indirekt effekt. Till skillnad från Wikimedia Foundation, som mest finns för Wikimediaprojektens skull, utmärks Wikimedia Sverige också av att de skall stödja fri kunskap och information i allmänhet, även om Wikimediarörelsen får mest uppmärksamhet. Det är det faktum att WMSE står vid sidan av, fungerar som en hejarklack snarare än en ledning, som ger dem fria tyglar och möjligheter att kunna knyta kontakter och starta samarbeten. Det står vem som helst fritt att starta en tävling för att förbättra innehållet på Wikipedia – möjligtvis med undantag för Wikimedia Foundation, som i någon mån är en ledning (även om det också går att ifrågasätta) och därför måste avhålla sig från att påverka uppslagsverkets innehåll.

Som konstaterat finns det mycket som är korrekt men i avhandlingen, på grund av Lunds fokus, tillmäts större betydelse i texten än på Wikipedia. Formella tävlingar ägnas mycket tid i undersökningen, men är en förhållandevis marginell företeelse på Wikipedia – i skrivande stund har det på grund av bristande intresse inte var någon veckans tävling på svenskspråkiga Wikipedia hälften av veckorna under andra halvåret 2015. Att jag i förbigående nämner att administratörskap har varit ett smidigt sätt att visa för utomstående att jag vet vad jag talar om när jag skall föreläsa återkommer Lund till flera gånger, men det är inte viktigare än att jag 2013 – ganska snart efter intervjun, och fortfarande föreläsande – lät bli att ställa upp till omval som administratör på svenskspråkiga Wikipedia eftersom jag trodde mig kunna bidra bättre på andra sätt. Wikipedianernas inställning till artiklar om företag präglas i tämligen stor utsträckning av informanten Kåre. Då bör man vara medveten om att han bland svenskspråkiga Wikipedias tusentals användare förmodligen är den som varit mest aktiv i frågan, och inte nödvändigtvis är representativ.

Det finns några hundra användare på svenskspråkiga Wikipedia som rimligtvis skulle definieras som kärnan, där närmare ett par hundra redan 2012 hade gjort fler redigeringar än de 11000 min användare då hade (dock exklusive alla redigeringar jag gjort som oinloggad, inte medräknat dem, som det sägs i avhandlingen). När Frihetens rike trycks har lite fler ett halvdussin av dessa gjort arbete inom Wikimediarörelsen, för till exempel Wikimedia Foundation eller Wikimedia Sverige, till sin huvudsakliga inkomstkälla under någon längre tidsperiod. Dessa personer tenderar att vara tämligen synliga inom rörelsen, och därmed enkla att finna när man letar informanter. Bland Lunds fyra personer i kärnan utgör vi tre när avhandlingen trycks och två när intervjuerna genomförs. Jag tänker mig att det skulle kunna påverka resultatet. Rent teoretiskt hade det här också påverkat undersökningen om någon av oss sysslat med det Lund kallar destruktiv lek, vandalism av något slag – vi går att identifiera och vi har investerat så mycket i de här projekten. Vi hade aldrig kunnat erkänna det, inte med mindre än att vi också skulle bryta oss fria från en stor del av våra liv.

Lund uppehåller sig mycket vid sociala positioner, men det blir tämligen fyrkantigt. Mycket fokus läggs på administratörskap och andra formella utmärkelser. Som den informanten Karl konstaterar (s. 357) handlar det mycket om andra saker. Att svenskspråkiga Wikipedia inte tillmäter administratörskapet någon särskild betydelse beror delvis på en ideologisk kamp för att låta bli, men också för att det enkelt att bli administratör för de allra flesta som är kontinuerligt aktiva. Statussymboler kan inte vara för tillgängliga. Status inom det fält som är svenskpråkiga Wikipedia får man huvudsakligen genom sätt som inte går att mäta genom att se till användarbehörighet.

Annat i avhandlingen är sådant som är lätt att missförstå när man närmar sig ett främmande ämne. När pseudonymen Kåre talar om att det kanske är tre eller tio som är inne och diskuterar Wikipediafrågor (s. 256) skall det förstås som i en typisk diskussion på en enskild sida, inte som är intresserade av att diskutera det större perspektivet på Wikipedia överlag, utspritt över längre tid än en diskussion pågår. Det antalet skulle jag spontant sätta till upp mot ett hundratal. Lite allvarligare för avhandlingens resultat är när Lund sätter vad han kallar top down­formationen och bottom up­-formationen – där jag utgör hälften – och kontrasterar dem mot varandra där bottom down­-formationen vill ”ta till vara på de glada amatörer som kommer till projektet, alternativt försöka värva sådana framför ämnesexperter” (s. 592) är att det är en åtskillnad jag inte önskar göra. När jag oroar mig för att vi skrämmer bort potentiella skribenter genom att bygga en svårforcerad byråkratisk mur är jag inte minst orolig för att den skall skrämma bort ämnesexperter, eftersom Wikipedias höjda murar ärligt talat mindre handlar om krav på ämneskunskap och mer om krav på att förstå redigeringsprocessen. Jag skulle också vilja nyansera påståendet att akademiker överlag skulle vara ovilliga att bidra till Wikipedia (s. 119), som refererar till Fallis ”Toward an Epistemology of Wikipedia”. Enligt den studie av användare som Wikimedia Foundation genomförde 2011 hade 8 procent av respondenterna doktorstitel, att jämföra med att det land där flest wikipedianer finns, USA, årligen delar ut doktorstitlar till 0,02 procent av befolkningen. Även om siffrorna från Wikimedia Foundations undersökning skall tas med en rejäl näve salt, ”ovillig” är en definitionsfråga och akademiker kan betraktas som mer sannolika skribenter att skriva om specifika områden och därför borde vara ordentligt överrepresenterade, är Wikipedia onekligen betydligt mer akademikertätt än de flesta andra sammanhang. Vi skall inte heller inbilla oss att uppslagsverk för de breda folklagren traditionellt skrivits av disputerade forskare.

Annat framstår för Lund som åtminstone på utan inkonsekvent eftersom han närmar sig frågan från ett annat perspektiv än wikipedianerna, som generellt ställer sig positiva till att andra på olika sätt inom ramarna för sitt yrke (s. 382) men ofta anser att Wikimediarörelsen inte bör avlöna människor för annat än att möjligt sköta arbete runt, till exempel rörande teknisk utveckling. Det är inkonsekvent om det intressanta är produktionsvillkoren. Vi är intresserade av pragmatiska frågor, och mindre om främmande människors försörjning utanför projekten. Det är deras ensak så länge det inte hotar neutraliteten, till skillnad från de medel som fördelas inom rörelsen. En i en mycket lång rad anledningar till varför Wikimedia Foundation inte kan avlöna oss för att skriva är att välja en person skulle vara att förklara att alla som inte avlönades bidrog på ett lite sämre sätt. Ibland har jag som informant lite svårt att förstå vad han egentligen menar, som när han skriver (s. 338) att ”[m]örkertalet av partiska [företags]redigeringar som missas i skyddet av uppslagsverket, tas inte upp av Krister” två sidor efter att han själv citerat mig när jag håller en lång utläggning (s. 336) om hur destruktivt det är med partiska företagsredigeringar som inte upptäcks och med tiden målar ett företag, en organisation eller en person i bättre dager än vad som är motiverat.

Vissa av dessa invändningar försvagar måhända ett par av Lunds huvudsakliga teser. Jag är inte säker på att några av dem kullkastar dem. Såvitt jag kan bedöma, från mitt Wikipediapersepektiv, lider de slutsatser Lund drar om produktionsvillkor utifrån marxistisk tämligen måttligt av de saker han missförstår i Wikipedia. Min främsta invändning är snarare att han på vägen dit av och till delar med sig av en något skev bild av uppslagsverket, och att den som bygger sin egen forskning om Wikipedia på vad som står i Frihetens rike ibland riskerar att hamna fel.

Visst finns det ett och annat värt att läsa här även om uppslagsverket. Kåres påpekande att deltagare med tiden riskerar att skaffa en negativ attityd till nybörjare (s. 223), efter att ha sett för mycket klotter och vandalism, är värt att minnas. Jag vill dra parallellen till en undersökning av Algan et al, ”Cooperation in a Peer Production Economy – Experimental Evidence from Wikipedia” som tittade på bland annat hur mycket aktiva på engelskspråkiga Wikipedia litar på främlingar, och kom fram till att administratörer har lägre tillit än andra. Huruvida det är ett resultat av att ha varit administratör eller ett personlighetsdrag som leder till att man blir administratör är en fråga undersökningen inte besvarar. Jag fascineras också av beskrivandet av en bild som någonting obestridbart objektivt (s. 244), eftersom jag tycker att ett av Wikipedias största neutralitetsproblem är att vi inte ägnar tillräckligt mycket tid och uppmärksamhet åt bildretorik och de varierande intryck en bild kan ge, utan att läsaren nödvändigtvis kan sätta fingret exakt på hur detta intryck har förmedlats. Fascinerande är också att se att Lund hittar större fokus på aktiviteten och processen bland deltagarna i periferin, medan bruksvärdet står i fokus för kärnan. Det skulle vara intressant att se om det resultatet skulle stå i sig i en större undersökning. Synd bara att den som inte kan tillräckligt mycket om Wikipedia för att se dem kommer att bli serverad en buffé smärre missförstånd.

Länkar
Fri kunskap – ideologi eller praktisk lösning?
MP4 och videor på Wikipedia
Den talande bilden
Om schibboleth, förkortningar och förvirring
Creative Commons Attribution­ShareAlike 3.0 Unported: Legal Code
Finn Årup Nielsen: Scientific Citations in Wikipedia
Aaron Halfaker John Riedl: Bots and Cyborgs: Wikipedias Immune System
Don Fallis: Toward an Epistemology of Wikipedia
Algan, Benkler, Morell, Hergueux: Cooperation in a Peer Production Economy – Experimental Evidence from Wikipedia
Teplitskiy, Lu Duede: Amplifying the Impact of Open Access: Wikipedia and the Diffusion of Science
Adam Brown: Wikipedia as a Data Source for Political Scientists: Accuracy and Completeness of Coverage
Jona Kräenbring et al: Accuracy and Completeness of Drug Information in Wikipedia: A Comparison with Standard Textbooks of Pharmacology
The Economist: WikiPeaks?
Konstituationerande årsmötesprotokoll, Wikimedia Sverige
Wiki Loves Company
Randal Olson: College Degrees Awarded Per Capita
Editor Survey 2011/Profiles