Wikipedias destruktiva mediefixering

Senaste inlägget på Wikipediabloggen handlade om problemet med att Wikipedia i för hög utsträckning använder sig av dagstidningsartiklar som källor, inte minst eftersom de är så lättillgängliga. En annan aspekt är att referenserna fungerar som ett underförstått argument för varför artikeln skall få finnas kvar. Artikeln, heter det, måste påvisa sin relevans. Det är destruktivt för hela uppslagsverket.

Det skall finnas någon form av allmänintresse för att Wikipedia skall ha en artikel om ett ämne, det som vi kallar encyklopedisk relevans. Hur man bedömer allmänintresset är en av de återkommande stötestenarna på Wikipedia, och allt för ofta faller man tillbaka på till exempel medieuppmärksamhet, i brist på andra bevis. Om man accepterar att relevansen måste framgå (för personer som inte är närmare bekanta med ämnet, eller det aktuella fältet) av texten i artikeln leder i det olyckliga fall till att artikeln präglas av att vilja visa vilka radiokanaler, tidningar, tv-program som uppmärksammat artikelämnet — trots att det absolut inte är vad som definierar uppslagsordet, och är av begränsat intresse för läsaren.

Många artiklar hade blivit mycket bättre om det helt och hållet hade tagits via diskussionssidan.

Länkar
Wikipedia och journalisterna

Wikipedia och journalisterna

Sade skomakaren till tidningsredaktören: Ni som skriver så mycket klokt, hur kommer det sig att ni skriver så mycket fel just när ni skriver om skor och skomakeri?

Jag minns en ambitiös artikel om Wikipedia i Journalisten för några år sedan. En vän hade tagit med tidningen till puben vi satt på. Jag läste igenom texten och började entusiastiskt prata om hur bra den var – till exempel innehöll den bara ett rent sakfel. De som är aktiva på Wikipedia har gång på gång sett projektet missförstås i media. Vi är tillräckligt luttrade för att förvänta oss att tidningstexter om oss skall innehålla misstag. De brukar göra det.

Det handlar inte om att journalister är dåliga. Det är en närmast oundviklig del av deras arbetsvillkor. Naturligtvis får man ha förståelse för att det som enskild journalist är mycket svårt att under tidspress skriva om en lång rad ämnen som man inte nödvändigtvis kan så mycket om. Sällan tillåter ekonomin att man tar sig tiden att verkligen sätta sig in i det område man skall skriva om just i dag. Det är orimligt att förvänta sig att dagstidningsjournalistiken ens när den fungerar som bäst skall kunna förmedla någonting annat än en suddig bild av världen.

Problemet består snarare i att Wikipediagemenskapen inte drar de slutsatser vi borde dra av att ständigt feltolkas. Journalistiken har bråttom. Vi har det inte. Vi har råd att inte göra deras misstag till våra egna. Likväl finns det så många artiklar på Wikipedia som i sina källor hänvisar till tidningstexter. Det blir enklare så. Alla artiklar måste kunna verifiera sitt innehåll, och tidningarna är så tillgängliga. Deras artiklar ligger på nätet. Enkla att hitta. Enkla att länka till.

Med tanke på hur irriterade vi blir över misstagen så snart de skriver om Wikipedia kan man ändå fråga sig varför vi tycker att det är en god idé.

BUS stämmer Wikimedia Sverige och vår rätt till den offentliga miljön

Tidigare i veckan lämnade föreningen BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, in en stämning mot Wikimedia Sverige med anledning av Wikimedia Sveriges databas över offentlig konst i Sverige. Det kommer inte direkt som en blixt från klar himmel: BUS klargjorde redan för ett halvår sedan att de ansåg att WMSE borde betala för användandet av fotografierna där, bilder som för övrigt ligger på Wikimedia Commons och används av till exempel Wikipedia.

De i Wikimedia Sverige som kommer att få hantera situationen verkar inte särskilt oroliga. Jag pratade med föreningens presskontakt Axel Pettersson i går. Han verkade mest tycka att det var bra att BUS äntligen kom till skott så att man kunde få saken ur världen. WMSE pekar i ett blogginlägg också på att flera kommuner har gjort samma tolkning och inte tecknat något avtal med BUS, och på artikeln Avbildning av konstverk och byggnader på internet i tidskriften Nordiskt Immateriellt Rättsskydd. Författaren, Daniel Westman, ger definitivt inte något stöd till BUS, men intressant nog avslutas hans artikel med förbehållet att det inte verkar finnas några hinder att på nätet publicera dylika bilder, åtminstone när det inte handlar om kommersiella förfoganden som specifikt tar sikte på avbildade konstverk. Det förbehållet borde förstås inte oroa Wikimedia Sverige, i och med att databasen som stämningsansökan tar sikte på inte är kommersiell, men är ändå intressant med tanke på att bilderna på Wikimedia Commons är licensierade för att kunna användas av vem som helst även i kommersiella sammanhang. Det är också värt att notera att den rättsliga striden inte är teknikneutral: det är tillåtet att trycka avbildningar av offentliga konstverk, just eftersom de är offentliga.

Hur rättsläget i praktiken ser ut är en fråga. Stockholms tingsrätt är förhoppningsvis bättre lämpat att reda ut det än undertecknad. Som det även annorstädes har påpekats är en kanske mer intressant dimension den moraliska. Vi talar inte om spridning av en roman eller en tavla som hänger på ett galleri, utan om utsmyckningar i det offentliga rummet. Det BUS vill är att, beroende på hur man tolkar nuvarande lagstiftning, skapa eller upprätthålla begränsningar i hur vi får sprida bilder av den. En rimlig konsekvens av stämningen, om man står på BUS sida, är att det med hänsyn till svensk lagstiftning till exempel inte skulle kunna gå att dokumentera stora delar av vår offentliga miljö på Wikipedia.

Wikipedia står inte i konflikt med upphovsrättens idé. Artiklarna skrivs av frivilliga, som genom att bidra medger att texterna får användas och redigeras fritt så länge som de publiceras under samma licens som på Wikipedia och man berättar vilka som har bidragit till dem. De illustrationer som finns på Wikimedia Commons är antingen frivilligt släppta av skaparna, eller tillräckligt gamla för att ha fallit under domaine public. Men en inskränkning i vår möjlighet att dokumentera vårt eget offentliga rum står i konflikt inte bara med Wikipedias möjligheter att fungera, utan även vår tillgång till vår omgivning. Vill man inte att ens konstverk skall avbildas och spridas på nätet placerar man det förslagsvis inte i den offentliga miljön.

Länkar
BUS pressmeddelande
Wikimedia Sveriges svar
Avbildning av konstverk och byggnader på internet, Daniel Westman

Sommar

Wikipediabloggen har, som ni förmodligen har märkt, ett tidvis något mer sparsmakad uppdateringsfrekvens under sommaren. Det kommer fortfarande att komma inlägg hela juni, juli och augusti, men att kunna lova en eller två gånger i veckan återvänder vi till först i september.

Lila Tretikov och hennes utmaningar

Förra året meddelade Wikimedia Foundations nuvarande VD, Sue Gardner, att hon tänkte avgå, och i slutet av förra veckan offentliggjorde stiftelsen hennes efterträdare, rysk-amerikanska Lila Tretikov. Nyhetsartiklar har listat utmaningar som bättre stöd för redigering i mobilversionen, bekämpa konton med intressekonflikter, en mer heterogen skribentkår och fortsatt ökad tillgång till Wikipedia i fattigare delar av världen. En utmaning som jag inte sett nämnas men som är minst lika svår som någon annan är den svåra balansen mellan WMF och alla de olika Wikipediaversionerna. Wikipedia som domännamn och varumärke ägs av stiftelsen, men uppslagsverket – eller snarare uppslagsverken, då varje språksversion förstås är ett eget sådant – drivs av ideella krafter som ibland hamnar på kant med Wikimedia Foundations styrelse och anställda. Jag avundas inte någon som kommer in utifrån, som Tretikov, och skall navigera det minfältet.

Länkar
Wikipediabloggen: Den informella redaktionen
Lila Tretikov på svenskspråkiga Wikipedia

Källkritikslektioner

På en middag i går hörde jag en berättelse om en lärare som använt Wikipedia för en lektion i källkritik: hen lät sina elever kort skriva om ett ämne där han först ändrat i Wikipediaartikeln så att saker inte stämde. Det är en vågad taktik, även om den tydligen fungerade här. De flesta dylika ändringar återställs inom en eller ett par minuter, och majoriteten av alla destruktiva redigeringar på Wikipedia ses av två personer: den som gör ändringen och den som återställer den.

En universitetsbibliotekarie vid Linköpings universitet berättade en gång när jag var ute och föreläste om när hon skapade en artikel på svenskspråkiga Wikipedia för att visa studenterna hur enkelt det var och att vem som helst kunde lägga in vilken information som helst där. Den raderades direkt.

Själv förstår jag inte varför man inte bara pekar på en redan existerande artikel med information man vet är felaktig. Det borde finnas tillräckligt många, tycker man.

Adrianne Wadewitz

De senaste månaderna har det talat mycket om könsobalansen på Wikipedia och om behovet av fler kvinnliga skribenter. Det är, i viss utsträckning, sant. Likväl är överdrivna det är nästan bara män skriver på Wikipedia! som man ibland hör är problematiskt av två anledningar. För det första för att det inte är sant. För det andra för att det riskerar att osynliggöra de många kvinnor som bidrar. De finns. De är viktiga. En som verkligen förtjänar att synas dog nyligen.

Adrianne Wadewitz var en av engelskspråkiga Wikipedias (förvisso många) viktigaste skribenter: hon skrev mycket och hon skrev bra. Hon författade och bidrog till en lång rad utmärkta artiklar, särskilt inom litteratur, hennes huvudsakliga forskningsområde. Hon gjorde fler än femtiotusen redigeringar på engelska Wikipedia. Hon välkomnade andra och hjälpte dem att göra Wikipedia bättre. Men framför allt kommer jag att sakna henne som en av de mest intressanta rösterna om Wikipedia. Om vad vi gör, hur vi gör det och varför.

Länkar
User:Wadewitz
HASTAC: Adrianne Wadewitzs Blog
Who speaks for the women of Wikipedia? Not the women of Wikipedia

Wikipedia och företagen

Företagsartiklar är ett av Wikipedias många sorgebarn. Det har genom åren funnits alldeles för många som önskat skapa en artikel om det egna företaget eller vrida en existerande text i mer positiv riktning, ofta med ett språk som passar sig bättre i reklamsammanhang än i ett uppslagsverk. Säkert har det ibland gjorts i god tro, utan insikt i att det är en mycket stor skillnad mellan Wikipedia och en företagskatalog. I längden har de dåliga erfarenheterna skapat en misstänksamhet mot artiklar om företag hos många wikipedianer. Vi är snara att se intressekonflikter och mer eller mindre förtäckt reklam. Den som har ett eget pekuniärt intresse i utformningen av en artikel bör inte utforma artikeln. Problemet, särskilt om man går utanför de allra största språkversionerna och hamnar på till exempel svenskspråkiga Wikipedia, är att det finns ett tämligen måttligt intresse för att skriva om företag bland de personer som saknar personlig koppling dit. Det finns naturligt nog så mycket annat man hellre engagerar sig i än andras näringsverksamhet. Om de som vill inte får och de som får inte vill blir det inte många artiklar skrivna.

Lennart Guldbrandsson, Axel Pettersson och jag diskuterade företagsartiklar när jag passade på att titta förbi Wikimedia Sveriges kontor vid ett Stockholmsbesök förra veckan. Lennart påpekade att våra riktlinjer för att skriva om företag och varumärken är betydligt mer koncentrerad på vad man inte skall göra än hur man faktiskt gör. I någon mån skulle jag hävda att det speglar en syn på företagsartiklar där de länge har upplevts som problem. Visst vill vi ha artiklar om företag, då dessa påverkar våra liv och vårt samhälle, men det är ett område där relevanskriterierna är strikta och en artikel som inte lyckas förklara varför den är av allmänintresse snart blir bortplockad som reklam. Vi uppmanar ägare och anställda att redigera diskussionssidan om någonting är felaktigt eller bör läggas till, att aldrig skriva i artikeln. Någon form av halvmesyr: å ena sidan blir det förstås fortfarande påverkan om de lägger fram långtgående förslag, å andra sidan blir någonting gjort.

Riktigt bra lösningar som alla känner sig bekväma med har vi ont om.

Länkar
Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken
Wikipedia:Intressekonflikter