Med ständig tillgång till det digitala uppslagsverket i fickan, var går gränsen för det mänskliga vetandet? Det finns en intressant diskussion om vad som egentligen utgör vårt kunnande och våra minnen: räknas våra privata anteckningar? I vilken utsträckning är det meningsfullt att skilja det vi har skrivit från oss själva?
Det hävdas ibland att information har blivit så lättillgänglig, inte minst genom Wikipedia, att behovet av att faktiskt veta saker har blivit så mycket mindre och att vi istället borde rikta in oss på att bli duktiga på att hitta information. Den finns ändå med oss, lika mycket som om vi hade haft den i minnet, men bara om vi har färdigheterna som krävs för att leta upp den. Dumt, alltså, att slösa värdefull tid på att memorera saker istället för att bli bättre på att hitta den information som finns omkring oss och som vi ändå aldrig kommer att lyckas fästa mer än en mycket liten del av i huvudet.
Det är inte ett helt och hållet orimligt resonemang, men det underskattar både skillnaden mellan information och kunskap och kunskapens roll. Tidigare vetskap är ett nödvändigt verktyg för att ta till sig och förstå ny information. Visst försöker uppslagsverket kontextualisera, blåmarkera länkar och skicka läsaren vidare till andra artiklar som kan fördjupa förståelsen. Rent bortsett från att Wikipedias blå länkar är en labyrint som aldrig tar slut och att det är orimligt att vid varje tillfälle läsa femton andra artiklar för att bättre ta till sig det man ville slå upp kommer vi förstås heller aldrig att ha länkar till alla artiklar som i någon aspekt hade kunnat hjälpa till att ge bakgrund till ämnet.
Du kan läsa artiklar om Kinas nutida konflikter med omvärlden, men den nationalistiska kinesiska revanschlustan är svår att ta till sig utan kunskap om Kinas historia, framför allt med fokus på senare delen av artonhundratalet och början av nittonhundratalet. Wikipedias artikel om Dangerous Visions, den amerikanska science fiction-litteraturens mest kända och inflytelserika antologi, kan försöka förklara dess plats i science fiction-litteraturen, men utan att kunna dra paralleller till samtida samhällsförändringar och vad som hände i amerikansk sextiotalslitteratur utanför sf-fältet finns inte möjligheten att förstå hur den passade in i sin samtid. Kanske hittar du all information du letade efter i en artikel om ett infrastrukturprojekt, men är du bekant med liknande projekt och hur de har fungerat kommer informationen att säga dig så mycket mer än om du inte är det.
Vi förstår omvärlden genom att jämföra och dra paralleller. Ju mindre du vet om angränsande ämnen, desto sämre möjligheter har du att fullt ut ta till dig ny information – även sådan som finns i en artikel i ett uppslagsverk. Visst kan du slå upp under vilken tidsperiod Inkariket bredde ut sig, och fundera kring vad som hände i norra Europa samtidigt, men om du inte har ungefärlig koll i huvudet kommer du aldrig att kunna dra parallellen till Inkariket, spontant förstå att det var två samtidiga processer i olika delar av världen utan att faktiskt sitta med årtalen framför dig. Du kan läsa på om vilken betydande modern filosof som helst, men du kan inte göra en jämförelse med tidigare tankar inom filosofin om du inte är bekant med dem.
Lättillgänglig information står inte i ett motsatsförhållande till kunskap. Det är en växelverkan, där kunskapen förbättrar informationen och den nya informationen förbättrar de tidigare kunskaperna. Att läsa på Wikipedia kan aldrig ersätta att själv veta saker.