Wikipediabloggen

bakom kulisserna

Wikimedia Foundation och NSA

Johan

Wikimedia Foundation, stiftelsen bakom Wikipedia och Wikipedias systerprojekt, stämmer NSA, den av de amerikanska underrättelsetjänsterna som ansvarar för signalspaning och samlar in information om hur människor beter sig på nätet. Bakom stämningen står även åtta andra organisationer, men det är Wikimedia Foundation som har fått nästan all uppmärksamhet sedan nyheten kom för ett par dagar sedan. Kanske för att de så sällan blandar sig in i politiska strider. Wikipedia är i stort ett opolitiskt projekt; upplysningen i sig är aldrig helt opolitisk. Bland annat driver Wikimediarörelsen i stort frågan om en reformerad upphovsrätt, eftersom den långa tid efter skaparens död som nu gäller innan material får användas låser in vårt kulturarv och gör det svårare att nyttja det för att sprida information. Och anser man sig hotad agerar man.

I det här fallet rör det sig om uppgifter om vem som läser eller redigerar specifika ämnen på Wikipedia, en mycket känslig fråga för en internationell rörelse som bland alla artiklar om sportresultat och populärkultur även skriver om sådant som makthavare helst hade velat dölja. I vissa fall kan anonymiteten vara allt som skyddar från tortyr och fängelse. I andra fall kan man lära sig väldigt mycket om en människa genom att helt enkelt studera vilka ämnen personen läser. Förvisso finns står amerikanska myndigheter tämligen långt ned på hotstegen. Förvisso är NSA inte den underrättelseorganisation det är allra viktigast att dölja sådana här mönster för. Men kanske är den den mest ambitiösa, och framför allt är Wikimedia Foundation en amerikansk stiftelse. Det är i USA Wikimediaprojektens servrar står. Det är där det är rimligt att driva juridiska processer.

Delar av rörelsen har också tydligt lagt sig i den politiska processen förut: engelskspråkiga Wikipedia stängde 2012 ned i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Italienskspråkiga Wikipedia hade året tidigare gjort samma sak för att uppmärksamma avlyssningslagförslaget DDL intercettazioni och även ryskspråkiga Wikipedia har senare agerat likadant.

I Sverige, och Norden generellt, torde detta vara fullständigt okontroversiellt. NSA företräder, för oss, främmande makt och övriga organisationer bakom stämningen har antingen ett brett stöd från allmänheten (Amnesty, Human Rights Watch, PEN) eller är okända. Även i USA har de allra flesta reaktioner varit positiva, oavsett om man tror att det faktiskt leder någonstans eller inte. Jag kan ändå inte låta bli att fundera på vad konsekvensen blir av att Wikimedia Foundation tar ställning i en fråga som en grupp (om än minoritet) amerikaner kommer anse rör landets säkerhet. American Civil Liberties Union som leder frågan är inte heller helt okontroversiell i en amerikansk kontext där de har åsikter om en rad omtvistade ämnen: mot dödsstraff, för aborträtt och adoptionsrätt för HTBQ-personer och så vidare. Kommer det påverka bilden av organisationen? Sätta den i en vänsterhörna för vissa delar av den konservativa amerikanska högern?

Det behöver inte betyda att det är fel agerat. Att försvara rätten att få läsa, eller bidra med, information utan att staten kartlägger en är inte någonting man bör låta bli för att inte stöta sig med vissa grupper. Wikipedia uppfattas av vissa redan som en källa man inte kan lita på: för sekulär, för antiamerikansk. Men för ju fler Wikipedia framstår som neutralt, desto bättre är det. Kanske är det de som är enklast att stöta bort som minst behöver sluta sig mer inom sin bubbla.

Eller så är allt glömt nästa vecka. Det kanske är troligast av allt.

Länkar
Jimmy Wales och Lila Tretikov: Stop Spying on Wikipedia Users
Michelle Paulson and Geoff Brigham: Wikimedia v. NSA: Wikimedia Foundation files suit against NSA to challenge upstream mass surveillance
FAQ: Wikimedia Foundation v. National Security Agency
Wikipedia, SSL och övervakningen
Sue Gardner: English Wikipedia anti-SOPA blackout
Om DDL intercettazioni på Wikipedia
Om SOPA på Wikipedia
Om PIPA på Wikipedia
Om den ryska lagen 139–FZ 2012–07–28 på Wikipedia