Wikipediabloggen

bakom kulisserna

Uppslagsverket och den fragmenterade nöjesläsningen

Johan

Uppslagsverket: allt du behöver veta från A till Ö. Melik es-Salih. Melikov. Melitit. Prydligt ordnat i alfabetisk ordning.

Det hade inte behövt vara så. De europeiska föregångarna till den moderna encyklopedin, skriftställare som Isidor av Sevilla och Hrabanus Maurus, ordnade sina verk tematiskt. Deras böcker var förstås både mycket mindre omfattande än Encyclopedia Britannica eller Nationalencyclopedin och författade i ett annat syfte, men det var ändå inte helt självklart att gå över till att sortera efter bokstav istället för ämne. Det fragmenterar den samlade kunskapen, rycker den ur sitt sammanhang.

Wikipedia har inte samma problem. Vi kan fylla våra artiklar med blå länkar som leder till andra uppslagsord och vi kan samla våra artiklar i kategorier utifrån en rad dunkla kriterier, men vi är inte bundna av den tryckta textens fysiska begränsningar. Vi behöver inte välja en ordning. Så saknar vi också en god motsvarighet till att läsa ett uppslagsverk från pärm till pärm. Gnosjö följer inte på Gnosis. Det finns ingen självklar början och inget tydligt slut.

Kanske är funktionen slumpartikel det närmaste vi har kommit. Att klicka sig från artikeln Valstugereportaget 2002 till Sveriges Television till Radiotjänst genom de länkar som finns i artiklarna är ändå någon form av tematisk läsning, i betydelsen att de har någon form av koppling till den artikel du just har läst. Slumpartikelfunktionen, däremot, låter den sumeriska staden Lagash komma efter en artikel om rapparen MC Hammer.

Problemet på sistone har varit att de flesta artiklar på svenskspråkiga Wikipedia har varit sådana som knappt någon människa vill läsa, robotskapade artiklar som ur diverse databaser samlat mycket grundläggande information om insekter och svampar som är så ovanliga att de bara har latinska namn. Jag testar: arctia basicincta, rhizogeniates clypeatus, neosisyphus infuscatus.

Så visar också statistiken att användandet av funktionen 2014 var en bråkdel av vad den var 2012. Att göra någonting åt problemet har visat sig vara lite kontroversiellt, eftersom användarna inte har kunnat komma överens om vad som är en god representation av Wikipedia. Skall den mest visa tråkiga robotskapade artiklar, eftersom det är så svenskspråkiga Wikipedia är? Eller speglar de robotskapade artiklarnas dominans tvärtom inte uppslagsverket, eftersom det inte är det som folk aktivt skriver och läser?

Som kompromiss har man sedan ett par månader tillbaka tagit till en fullösning: bredvid slumpfunktionen finns nu en länk som säger (−bot) och som med ett externt verktyg sorterar bort alla artiklar som har en mall som säger att de är robotskapade och inte därefter kontrollerade, vilket innebär att de flesta korta artiklar om skalbaggar försvinner. Till den oplanerade läsningens fromma. Åtminstone om läsarna förstår att det är vad som menas.

Länkar
Den automatiserade kunskapsproduktionen
Svenskspråkiga Wikipedia näst störst? Nja
De robotskapade artiklarnas effekt