Wikipedia och journalisterna

1 juli 2014

Sade skomakaren till tidningsredaktören: Ni som skriver så mycket klokt, hur kommer det sig att ni skriver så mycket fel just när ni skriver om skor och skomakeri?

Jag minns en ambitiös artikel om Wikipedia i Journalisten för några år sedan. En vän hade tagit med tidningen till puben vi satt på. Jag läste igenom texten och började entusiastiskt prata om hur bra den var – till exempel innehöll den bara ett rent sakfel. De som är aktiva på Wikipedia har gång på gång sett projektet missförstås i media. Vi är tillräckligt luttrade för att förvänta oss att tidningstexter om oss skall innehålla misstag. De brukar göra det.

Det handlar inte om att journalister är dåliga. Det är en närmast oundviklig del av deras arbetsvillkor. Naturligtvis får man ha förståelse för att det som enskild journalist är mycket svårt att under tidspress skriva om en lång rad ämnen som man inte nödvändigtvis kan så mycket om. Sällan tillåter ekonomin att man tar sig tiden att verkligen sätta sig in i det område man skall skriva om just i dag. Det är orimligt att förvänta sig att dagstidningsjournalistiken ens när den fungerar som bäst skall kunna förmedla någonting annat än en suddig bild av världen.

Problemet består snarare i att Wikipediagemenskapen inte drar de slutsatser vi borde dra av att ständigt feltolkas. Journalistiken har bråttom. Vi har det inte. Vi har råd att inte göra deras misstag till våra egna. Likväl finns det så många artiklar på Wikipedia som i sina källor hänvisar till tidningstexter. Det blir enklare så. Alla artiklar måste kunna verifiera sitt innehåll, och tidningarna är så tillgängliga. Deras artiklar ligger på nätet. Enkla att hitta. Enkla att länka till.

Med tanke på hur irriterade vi blir över misstagen så snart de skriver om Wikipedia kan man ändå fråga sig varför vi tycker att det är en god idé.