Creative Commons-licenser
Creative Commons-licenser används för att ange vad man accepterar att andra gör med upphovsrättsskyddat material. Till exempel är all text på Wikipedia publicerad under en licens som kallas CC BY-SA (Creative Commons Attribution Share Alike), vilket innebär att man får ändra i texten och sprida den var man vill, men att man måste ange skapare och publicera nya verk som bygger på Wikipediaartiklar under samma licens. Andra licenser kan ha andra krav, som att ingenting får ändras eller att man inte får använda materialet i kommersiellt syfte. Kallas ibland CC-licenser.
Globalt perspektiv
Som en del av Wikipedias ansträngningar för att hålla sig neutralt försöker man ha ett globalt perspektiv, vilket innebär att artiklarna på till exempel svenskspråkiga Wikipedia bör undvika att särskilt spegla svenska (eller finländska) förhållanden. Hur viktigt man tycker att det är med globalt perspektiv kan variera en smula från språkversion till språkversion.
IP-användare
Person som redigerar Wikipedia utan att skapa ett användarkonto. Kallas så eftersom IP-numret då visas i artikelhistoriken, istället för ett användarnamn.
Lokalavdelningar
Föreningar med stark koppling till Wikimedia Foundation. De är självständiga men ofta ekonomiskt beroende av den amerikanska stiftelsen. Det finns i dag (januari 2014) fyrtio stycken. Den äldsta är Wikimedia Deutschland (WMDE) som grundades 2004. Wikimedia Deutschland är också (januari 2014) störst med närmare femtio anställda och över sextusen medlemmar. Den svenska föreningen heter Wikimedia Sverige. Kallas ibland chapters.
Neutralitet
En av Wikipedias grundläggande principer är att allt skall vara skrivet utifrån en neutral synvinkel. Wikipedia skall inte ta ställning, utan förlita sig på till exempel det aktuella forskningsläget. I realiteten kan man förstås diskutera vad neutralitet innebär och om ett objektivt perspektiv över huvud taget existerar, men det är åtminstone sett som ett mål att sträva mot. Kallas ibland NPOV, efter engelskans neutral point of view.
Systerprojekt
Wikipedia har ynglat av sig och givit upphov till en lång rad mindre projekt som sysslar med sådant som fallar lite utanför Wikipedias syfte. Hit hör till exempel Wikinews (nyhetsförmedling), Wiktionary (ordbok), Wikiversity (kurser) och Wikivoyage (reseguide), men även sådana som i stor utsträckning fungerar som stöd för Wikipedia och andra Wikimediaprojekt som Wikimedia Commons (fildatabas), Labs (mjukvaruutveckling) och Wikidata (faktadatabas). Wikimedia Foundation listar (januari 2014) sexton projekt på sin webbplats. Det är värt att notera att Wikileaks inte har någonting att göra med Wikipedia och Wikimediarörelsen.
Relevans
Av en rad olika skäl skriver Wikipedia, liksom de flesta uppslagsverk, inte en artikel om vad som helst. En artikel som anses sakna allmänintresse riskerar därför alltid att raderas, och med tiden har ett intrikat ramverk relevanskriterier vuxit fram. Exakt vad som är relevant och vad som inte är det har varit föremål för ständiga diskussioner och konflikter lika länge som Wikipedia har existerat.
Verifierbarhet
De flesta som skriver på Wikipedia gör det anonymt eller pseudonymt och all information kan alltid komma att ändras. Wikipedias trovärdighet bygger alltså på (förhoppningsvis) noggranna källhänvisningar snarare än på skribenternas auktoritet. Allt som står på Wikipedia skall – är målet – gå att kontrollera i trovärdiga sekundärkällor. Det som inte går att verifiera skall med tiden raderas från Wikipedia. Åsikterna om vad som är en tillräckligt god källa går isär, inte minst vad det gäller om man kan basera en Wikipediaartikel på tidningsartiklar eller inte.
Wikimedia Commons
Den databas där bilder, filmer och ljudfiler som används inom de olika Wikimediaprojekten laddas upp. De flesta språkversioner av Wikipedia kan bara använda filer som ligger här. För att bild, film eller en ljudfil skall få ligga på Wikimedia Commons krävs det att den är publicerad under en upphovsrättslicens som tillåter vem som helst att förändra den eller använda den för att skapa nya verk. Alla skall också kunna använda den i helt andra sammanhang, även i kommersiella syften. Det är dock vanligt att kräva att skaparens namn (eller användarnamn på Wikimedia Commons) anges och att alla verk som bygger på filen måste vara publicerade under samma licens. Kallas ofta Commons.
Wikimedia Foundation
Den amerikanska stiftelse som äger Wikipedia och Wikipedias mindre kända systerprojekt. Wikimedia Foundation har knappt 200 anställda och omsätter årligen runt 325 miljoner kronor. Kallas ibland WMF, Wikimediastiftelsen eller bara stiftelsen.
Wikimediarörelsen
Samlingsnamn för alla de projekt, personer och organisationer som har vuxit fram ur Wikipedia. Det inkluderar alla språkversioner av Wikipedia, alla wikipedianer, alla Wikipedias systerpojekt och de som är aktiva där, Wikimedia Foundation och lokalavdelningarna.
Wikimedia Sverige
Svensk ideell stödförening till Wikipedia. Har ingen formell makt på Wikipedia, men har de senaste åren allt mer kommit att bli Wikimediraörelsen ansikte utåt i Sverige. Föreningen bildades 2007. Började skaffa sig kontor och personal under 2011 och har i dag (januari 2014) sju anställda. Kallas ibland WMSE.
Wikipedian
Person som redigerar artiklar och/eller diskuterar deras utformning på Wikipedia. De flesta har registrerat ett användarnamn, men det är inte ett krav.