Wikimedia Foundation och NSA

Wikimedia Foundation, stiftelsen bakom Wikipedia och Wikipedias systerprojekt, stämmer NSA, den av de amerikanska underrättelsetjänsterna som ansvarar för signalspaning och samlar in information om hur människor beter sig på nätet. Bakom stämningen står även åtta andra organisationer, men det är Wikimedia Foundation som har fått nästan all uppmärksamhet sedan nyheten kom för ett par dagar sedan. Kanske för att de så sällan blandar sig in i politiska strider. Wikipedia är i stort ett opolitiskt projekt; upplysningen i sig är aldrig helt opolitisk. Bland annat driver Wikimediarörelsen i stort frågan om en reformerad upphovsrätt, eftersom den långa tid efter skaparens död som nu gäller innan material får användas låser in vårt kulturarv och gör det svårare att nyttja det för att sprida information. Och anser man sig hotad agerar man.

I det här fallet rör det sig om uppgifter om vem som läser eller redigerar specifika ämnen på Wikipedia, en mycket känslig fråga för en internationell rörelse som bland alla artiklar om sportresultat och populärkultur även skriver om sådant som makthavare helst hade velat dölja. I vissa fall kan anonymiteten vara allt som skyddar från tortyr och fängelse. I andra fall kan man lära sig väldigt mycket om en människa genom att helt enkelt studera vilka ämnen personen läser. Förvisso finns står amerikanska myndigheter tämligen långt ned på hotstegen. Förvisso är NSA inte den underrättelseorganisation det är allra viktigast att dölja sådana här mönster för. Men kanske är den den mest ambitiösa, och framför allt är Wikimedia Foundation en amerikansk stiftelse. Det är i USA Wikimediaprojektens servrar står. Det är där det är rimligt att driva juridiska processer.

Delar av rörelsen har också tydligt lagt sig i den politiska processen förut: engelskspråkiga Wikipedia stängde 2012 ned i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Italienskspråkiga Wikipedia hade året tidigare gjort samma sak för att uppmärksamma avlyssningslagförslaget DDL intercettazioni och även ryskspråkiga Wikipedia har senare agerat likadant.

I Sverige, och Norden generellt, torde detta vara fullständigt okontroversiellt. NSA företräder, för oss, främmande makt och övriga organisationer bakom stämningen har antingen ett brett stöd från allmänheten (Amnesty, Human Rights Watch, PEN) eller är okända. Även i USA har de allra flesta reaktioner varit positiva, oavsett om man tror att det faktiskt leder någonstans eller inte. Jag kan ändå inte låta bli att fundera på vad konsekvensen blir av att Wikimedia Foundation tar ställning i en fråga som en grupp (om än minoritet) amerikaner kommer anse rör landets säkerhet. American Civil Liberties Union som leder frågan är inte heller helt okontroversiell i en amerikansk kontext där de har åsikter om en rad omtvistade ämnen: mot dödsstraff, för aborträtt och adoptionsrätt för HTBQ-personer och så vidare. Kommer det påverka bilden av organisationen? Sätta den i en vänsterhörna för vissa delar av den konservativa amerikanska högern?

Det behöver inte betyda att det är fel agerat. Att försvara rätten att få läsa, eller bidra med, information utan att staten kartlägger en är inte någonting man bör låta bli för att inte stöta sig med vissa grupper. Wikipedia uppfattas av vissa redan som en källa man inte kan lita på: för sekulär, för antiamerikansk. Men för ju fler Wikipedia framstår som neutralt, desto bättre är det. Kanske är det de som är enklast att stöta bort som minst behöver sluta sig mer inom sin bubbla.

Eller så är allt glömt nästa vecka. Det kanske är troligast av allt.

Länkar
Jimmy Wales och Lila Tretikov: Stop Spying on Wikipedia Users
Michelle Paulson and Geoff Brigham: Wikimedia v. NSA: Wikimedia Foundation files suit against NSA to challenge upstream mass surveillance
FAQ: Wikimedia Foundation v. National Security Agency
Wikipedia, SSL och övervakningen
Sue Gardner: English Wikipedia anti-SOPA blackout
Om DDL intercettazioni på Wikipedia
Om SOPA på Wikipedia
Om PIPA på Wikipedia
Om den ryska lagen 139–FZ 2012–07–28 på Wikipedia

Lägesrapport

Karl Brichtmann studerar all världens hemligheter och han gör det på det allra bästa sättet: genom att läsa sig till vad andra redan har upptäckt.

Ur novellen Kunskapstörst, publicerad i Komma 4/2005.

I november lovade jag att ägna mindre tid åt den här bloggen för att istället koncentrera mig på att skriva en bok om Wikipedia, den större berättelse som mina inlägg hela tiden strävade efter att bli. Egentligen hade jag föredragit att inte säga ett ord om saken förrän jag var klar. Att säga jag skall skriva en bok är lätt, fem små korta ord. Jag har skrivit en bok, här är den är både svårare och det enda som betyder någonting. Men jag behövde en förklaring till tystnaden här, hur fånig jag än kände mig.

Jag kan också ha lovat någon uppdatering ibland om arbetets gång. Man lovar så mycket.

De senaste månaderna har jag huvudsakligen ansträngt mig för att helt enkelt frigöra tid. Slutfört projekt, skrivit klart annat som jag lovat att skriva i andra sammanhang, försökt undvika att ta på mig fler uppdrag, samtidigt som jag funderat på vad jag egentligen vill med boken. Just nu sysselsätter jag mig huvudsakligen med två saker. Dels försöker jag hitta det rätta anslaget för att förklara de grundläggande koncepten bakom Wikipedia, det som måste sägas men som om man inte är försiktig lätt riskerar bli tråkigt för läsare som redan är ytligt bekanta med ämnet. Dels läser jag om (eller läser, när det gäller ett par av de nyare böckerna) annan litteratur och forskning om ämnet. Det har onekligen skrivits bra mycket mer om engelskspråkiga Wikipedia än det har om den svenska versionen.

Länkar
Istället för blogg: bok

Uppslagsverket och den fragmenterade nöjesläsningen

Uppslagsverket: allt du behöver veta från A till Ö. Melik es-Salih. Melikov. Melitit. Prydligt ordnat i alfabetisk ordning.

Det hade inte behövt vara så. De europeiska föregångarna till den moderna encyklopedin, skriftställare som Isidor av Sevilla och Hrabanus Maurus, ordnade sina verk tematiskt. Deras böcker var förstås både mycket mindre omfattande än Encyclopedia Britannica eller Nationalencyclopedin och författade i ett annat syfte, men det var ändå inte helt självklart att gå över till att sortera efter bokstav istället för ämne. Det fragmenterar den samlade kunskapen, rycker den ur sitt sammanhang.

Wikipedia har inte samma problem. Vi kan fylla våra artiklar med blå länkar som leder till andra uppslagsord och vi kan samla våra artiklar i kategorier utifrån en rad dunkla kriterier, men vi är inte bundna av den tryckta textens fysiska begränsningar. Vi behöver inte välja en ordning. Så saknar vi också en god motsvarighet till att läsa ett uppslagsverk från pärm till pärm. Gnosjö följer inte på Gnosis. Det finns ingen självklar början och inget tydligt slut.

Kanske är funktionen slumpartikel det närmaste vi har kommit. Att klicka sig från artikeln Valstugereportaget 2002 till Sveriges Television till Radiotjänst genom de länkar som finns i artiklarna är ändå någon form av tematisk läsning, i betydelsen att de har någon form av koppling till den artikel du just har läst. Slumpartikelfunktionen, däremot, låter den sumeriska staden Lagash komma efter en artikel om rapparen MC Hammer.

Problemet på sistone har varit att de flesta artiklar på svenskspråkiga Wikipedia har varit sådana som knappt någon människa vill läsa, robotskapade artiklar som ur diverse databaser samlat mycket grundläggande information om insekter och svampar som är så ovanliga att de bara har latinska namn. Jag testar: arctia basicincta, rhizogeniates clypeatus, neosisyphus infuscatus.

Så visar också statistiken att användandet av funktionen 2014 var en bråkdel av vad den var 2012. Att göra någonting åt problemet har visat sig vara lite kontroversiellt, eftersom användarna inte har kunnat komma överens om vad som är en god representation av Wikipedia. Skall den mest visa tråkiga robotskapade artiklar, eftersom det är så svenskspråkiga Wikipedia är? Eller speglar de robotskapade artiklarnas dominans tvärtom inte uppslagsverket, eftersom det inte är det som folk aktivt skriver och läser?

Som kompromiss har man sedan ett par månader tillbaka tagit till en fullösning: bredvid slumpfunktionen finns nu en länk som säger (−bot) och som med ett externt verktyg sorterar bort alla artiklar som har en mall som säger att de är robotskapade och inte därefter kontrollerade, vilket innebär att de flesta korta artiklar om skalbaggar försvinner. Till den oplanerade läsningens fromma. Åtminstone om läsarna förstår att det är vad som menas.

Länkar
Den automatiserade kunskapsproduktionen
Svenskspråkiga Wikipedia näst störst? Nja
De robotskapade artiklarnas effekt