Träden är alltid vackrare än skogen

Man börjar så smått. Rättar till ett stavfel, lägger till någon mening, kanske skriver en kort artikel om ett ämne som saknades. Missbruket, oförmågan att slita sig från arbetet med uppslagsverket, kastar sig sällan över en ny användare. Det smyger sig på, gradvis, utan att man ser det komma förrän det har en i sitt grepp. Så är Wikipedia som mycket annat i livet. Lika omärkbart sker samtidigt en perspektivförskjutning. Man anpassar sig till gruppens normer. Lär sig hur saker skall vara. Någonstans börjar man ta bort saker för att de inte passar in, plockar bort ogräset för att de inte skall dölja trädgårdens blommor. Med tiden får rensandet, raderandet, nästan ett egenvärde. Alltid med kopplingen till uppslagsverkets bästa, men fokus förflyttas från encyklopedins läsare till encyklopedin i sig. Att hålla Wikipedia rent och fint blir målet. Inte att sprida kunskap. Inte heller här skiljer sig Wikipedia så värst från världen i övrigt. Hur många ideella organisationer har inte tidvis tappat sitt fokus och börjat se den egna verksamheten som viktigare än det mål den har skapats för att uppnå? Hur ofta handlar politiken inte om makten i sig snarare än vad man skall göra med den?

Att arbeta för Wikipedia och att arbeta för att sprida kunskap är mycket närbesläktat. Men det är inte samma sak. Framför allt visar det sig i mötet med andra människor. I hänsynen till läsaren. Till de nytillkomna. Det som är ett av Wikipedias kanske allvarligaste problem.

Det är så mänskligt.

De robotskapade artiklarnas effekt

Svenskspråkiga Wikipedia har nu fler än 1,4 miljoner robotskapade artiklar. Det är texter som skritivs med en liten bit kod som med uppmuntran från sin skötare hämtar information från några olika databaser och utifrån mallar skapar korta artiklar med grundläggande fakta om mer eller mindre obskyra arter, sjöar eller franska kommuner, där det är osannolikt att en mänsklig skribent skulle ta tag i ämnet. Jag har tidigare argumenterat för att det här förmodligen inte påverkar uppslagsverket i någon större utsträckning. De gör ingen nämnvärd skada, men de flesta av dem handlar om så obskyra ämnen att de inte bara inte hade fått vänta i hundratals år på att någon annars skulle få för sig att skriva en artikel om just det ämnet utan förmodligen får ge sig till tåls lika länge innan någon kommer sig för att faktiskt läsa dem.

Några effekter finns, förstås. En är att slumpartikelfunktionen blivit betydligt mindre användbar och antalet personer som för nöjes skull sitter och slumpar fram en artikel på svenskspråkiga Wikipedia har gått ned mycket kraftigt. Det är helt enkelt inte lika roligt om fyra av fem artiklar man får fram är två meningar långa och handlar om arter så ovanliga att de bara har latinska namn, då vi i folkmun inte skiljer på den ena dansflugearten från den andra. Vi har flera gånger diskuterat möjligheten att låta slumpfunktionen utesluta robotskapade artiklar, men det har inte skett hittills.

Häromdagen skrev Anders Wennersten, en av de mest aktiva svenska användarna på Wikipedia, ett brev till den internationella Wikimediadiskussionslistan där han klargjorde för vilka fördelar han tycker sig ha sett kring robotskapade artiklar. Att det är enklare att motivera folk att ta och ladda upp foton till Wikimedia Commons när det finns finns fler platser att illustrera, att det faktiskt kommer in människor och redigerar som fått upp de robotgenererade artiklarna i sökmotorer, att en svagt nedåtgående trend med färre som redigerar har vänts och återigen börjat peka uppåt och att det skulle kunna ha någonting med den betydligt större mängd artiklar som plötsligt finns. Särskilt det sistnämnda är ett samband jag skulle vilja se ganska mycket bättre stöd för innan jag accepterar det, men stämde det skulle det ensamt vara skäl nog att argumentera för att alla de språkversioner som förhåller sig skeptiska till robotskapade artiklar definitivt borde fundera på att omvärdera sin inställning.

Oavsett lär botarbetet på svenskspråkiga Wikipedia fortsätta.

Länkar
Den automatiserade kunskapsproduktionen
Svenskaspråkiga Wikipedia näst störst? Nja