Wikipedia och musiken

I dag blev jag påmind om ett Wikipediaverktyg som är lika oanvändbart som det är fantastiskt. Det gör musik av Wikipediaredigeringar i realtid.

Bells indicate additions and string plucks indicate subtractions. Pitch changes according to the size of the edit; the larger the edit, the deeper the note. […] You may see announcements for new users as they join the site, punctuated by a string swell.

Man kan ha världens växande informationsmängd som musik i bakgrunden. Man kan också scrolla ned, koppla den till svenskspråkiga Wikipedia (som har betydligt lägre redigeringstempo och därför inte skapar musik i samma bemärkelse), hitta en artikel man kan bidra till och höra det tillfredsställande plinget direkt när man sparar.

Länkar
Listen to Wikipedia

Contropedia och redigeringskrigen

Ett intressant projekt för att ta fram och visualisera kontroverser på Wikipedia är Contropedia, som presenteras av David Laniado på Wikipediakonferensen Wikimania i London medan jag skriver det här inlägget. Det har verktyg för att visa kontroversiella artiklar, länkar, delar och även vilka användare som redigeringskrigar med varandra, eller ger eldunderstöd. Det har potential att vara ett intressant forskningsverktyg, men också som hjälp för dem som faktiskt utvecklar uppslagsverket.

Det är inte alltid vi inser hur djupt ned i skyttegravarna vi faktiskt har grävt oss.

Länkar
Contropedia

Quarry

Quarry är ett nytt verktyg (nu i beta, fortfarande under utveckling) som låter vem som helst ställe SQL-frågor till Wikipedias databas. Det har två fördelar: för det första tillåter det vem som helst att göra enklare undersökningar av databasen (de får inte ta längre än tio minuter, då avbryts de), för det andra går det att dela resultatet med vem som helst bara genom att sprida länken. Det har gått att ställa SQL-frågor förut, men det har krävt tillåtelse och ett särskilt konto, medan vem som helst med en användare på Wikipedia kan använda Quarry.

Vilken roll spelar det för Wikipediaforskningen? Kanske inte så mycket, kanske en del. Det är ett verktyg som kan användas bara för att stilla nyfikenheten, men också för så mycket mer. Och som har konstaterats: öppen, lättillgänglig data spelar stor roll för vad som forskas på. Alla är vi mänskliga.

Länkar
Quarry

Svenskaspråkiga Wikipedia näst störst? Nja

Under gårdagen rapporterade diverse medier om det faktum att svenskspråkiga Wikipedia nu har näst flest artiklar av alla språkversioner, färre än enbart engelskspråkiga Wikipedia. Det är förvisso tekniskt sett sant. Som påpekas beror det på att majoriteten av dessa artiklar är robotskapade texter om insekter, sjöar och så vidare, enkla artiklar skapade utifrån en mall som hämtar mycket grundläggande information ur en eller ett par databaser och sedan skapar artiklar utifrån dem. Vad innebär det egentligen? Att svenskspråkiga Wikipedia är en av de mest heltäckande språkversionerna? Att vi är en av de sämsta, eftersom majoriteten av våra artiklar är robotskapade? Ingetdera, skulle jag vilja hävda.

Det man måste komma ihåg är att det här inte bara är artiklar som förmodligen aldrig hade skapats annars (de handlar ofta till exempel om arter som kanske bara har latinska namn) utan sannolikt är artiklar som aldrig kommer att bli lästa. De brukar, mig veterligen, vara korrekta i det lilla de försöker säga. De är källbelagda. De är bara, de allra flesta, om ämnen som ingen någonsin söker information om. De ligger lite vid sidan om de mänskligt skrivna artiklarna, huvudsakligen på grund av att någon i de sistnämnda fallen aktivt måste ha bestämt sig för att ja, det här, det här skall jag lägga min tid på att skriva om.

De robotskapade artiklarna säger helt enkelt inte så mycket om svenskspråkiga Wikipedia.

Länkar
Wikipediabloggen: Den automatiserade kunskapsproduktionen
En typisk robotartikel: Actophylla.
SVT: Svenskspråkiga Wikipedia nu näst störst i världen
SvD/TT: Svenska Wikipedia nu tvåa i världen