Wikipedia och internetfenomenen

Wikipedia är på många sätt konservativt. Delvis är det en effekt av hur uppslagsverket fungerar, som att det är svårare att få in ny kunskap som inte har hunnit nå full acceptans inom sitt vetenskapsfält än. Delvis handlar det om att många användare inte har velat ta steget ut i vår samtid. Så är det alltid svårare för någonting som når och påverkar människor att bedömas som ett ämne med allmänintresse och relevant för uppslagsverket om det sker på internet istället för att till exempel tryckas på döda träd.

Internetfenomen är för en betydande grupp wikipedianer inte en neutral beskrivning av någonting som kanske är relevant och kanske inte är det, någonting som kanske lämnat ett avtryck i samhället eller snart glömdes bort. Ett internetfenomen är någonting att betrakta med skepsis, värt att ta på mindre allvar än allt sådant som fysiskt går att ta på. Till viss del handlar det om att det är så lätt att skapa någonting på nätet, en försvarsmekanism för att inte sitta med ett enormt antal svårkällbelagda artiklar som snart blivit bortglömda och därför inte uppdateras när vad det än handlar om förändras eller läggs ned. Naturligtvis är det så att även de flesta stora internetfenomen med tiden bleknar, dör bort och försvinner ur det allmänna medvetandet. Det gäller å andra sidan även den överväldigande mängden personer, musikaliska verk och händelser som beskrivs i uppslagsverket.

Många internetfenomen är så kortlivade, lämnar så litet avtryck och är så svåra att hitta vettiga källor till att det definitivt är värt att ifrågasätta om de verkligen bör ha en artikel. Problemet är när man förutsätter att så är fallet, eftersom de är saker som händer på internet. De påverkar samhället och människors liv och artiklarna blir, när fenomenen försvinner, några av alla de nycklar som kan hjälpa oss att förstå den tid de fanns i. De borde bedömas på samma villkor som alla andra artiklar.

Så är inte alltid riktigt fallet.

Wikipedia kan aldrig ersätta kunskap

Med ständig tillgång till det digitala uppslagsverket i fickan, var går gränsen för det mänskliga vetandet? Det finns en intressant diskussion om vad som egentligen utgör vårt kunnande och våra minnen: räknas våra privata anteckningar? I vilken utsträckning är det meningsfullt att skilja det vi har skrivit från oss själva?

Det hävdas ibland att information har blivit så lättillgänglig, inte minst genom Wikipedia, att behovet av att faktiskt veta saker har blivit så mycket mindre och att vi istället borde rikta in oss på att bli duktiga på att hitta information. Den finns ändå med oss, lika mycket som om vi hade haft den i minnet, men bara om vi har färdigheterna som krävs för att leta upp den. Dumt, alltså, att slösa värdefull tid på att memorera saker istället för att bli bättre på att hitta den information som finns omkring oss och som vi ändå aldrig kommer att lyckas fästa mer än en mycket liten del av i huvudet.

Det är inte ett helt och hållet orimligt resonemang, men det underskattar både skillnaden mellan information och kunskap och kunskapens roll. Tidigare vetskap är ett nödvändigt verktyg för att ta till sig och förstå ny information. Visst försöker uppslagsverket kontextualisera, blåmarkera länkar och skicka läsaren vidare till andra artiklar som kan fördjupa förståelsen. Rent bortsett från att Wikipedias blå länkar är en labyrint som aldrig tar slut och att det är orimligt att vid varje tillfälle läsa femton andra artiklar för att bättre ta till sig det man ville slå upp kommer vi förstås heller aldrig att ha länkar till alla artiklar som i någon aspekt hade kunnat hjälpa till att ge bakgrund till ämnet.

Du kan läsa artiklar om Kinas nutida konflikter med omvärlden, men den nationalistiska kinesiska revanschlustan är svår att ta till sig utan kunskap om Kinas historia, framför allt med fokus på senare delen av artonhundratalet och början av nittonhundratalet. Wikipedias artikel om Dangerous Visions, den amerikanska science fiction-litteraturens mest kända och inflytelserika antologi, kan försöka förklara dess plats i science fiction-litteraturen, men utan att kunna dra paralleller till samtida samhällsförändringar och vad som hände i amerikansk sextiotalslitteratur utanför sf-fältet finns inte möjligheten att förstå hur den passade in i sin samtid. Kanske hittar du all information du letade efter i en artikel om ett infrastrukturprojekt, men är du bekant med liknande projekt och hur de har fungerat kommer du informationen att säga dig så mycket mer än om du inte är det.

Vi förstår omvärlden genom att jämföra och dra paralleller. Ju mindre du vet om angränsande ämnen, desto sämre möjligheter har du att fullt ut ta till dig ny information – även sådan som finns i en artikel i ett uppslagsverk. Visst kan du slå upp under vilken tidsperiod Inkariket bredde ut sig, och fundera kring vad som hände i norra Europa samtidigt, men om du inte har ungefärlig koll i huvudet kommer du aldrig att kunna dra parallellen till Inkariket, spontant förstå att det var två samtidiga processer i olika delar av världen utan att faktiskt sitta med årtalen framför dig. Du kan läsa på om vilken betydande modern filosof som helst, men du kan inte göra en jämförelse med tidigare tankar inom filosofin om du inte är bekant med dem.

Lättillgänglig information står inte i ett motsatsförhållande till kunskap. Det är en växelverkan, där kunskapen förbättrar informationen och den nya informationen förbättrar de tidigare kunskaperna. Att läsa på Wikipedia kan aldrig ersätta att själv veta saker.

Maktens redigeringar

Tidigare i dag stötte jag på ett par nya Twitterkonton som bevakar oinloggade redigeringar gjorda från det brittiska parlamentet eller den amerikanska kongressen. En kort stund senare finns även ett för den svenska riksdagen, kanske extra intressant i valtider, samtidigt som en annan användare tröskar igenom svenskspråkiga Wikipedia för att kunna lista redigeringar från politiker, myndigheter och andra makthavare på en arbetssida på Wikipedia.

TwitterWikipediaIP

Det går alldeles utmärkt att göra fullt legitima redigeringar om allt från koreansk fotboll till nyckelpigor även om man sitter i riksdagen. Det finns många sätt att rent fysiskt befinna sig i riksdagen och redigera Wikipedia utan att fångas upp av det här. Men vi har, historiskt, ibland haft problem med folk som har försökt tvätta bort negativa saker från artiklar knutna till det egna partiet, eller smyga in saker i artiklar om sina politiska motståndare. Sådana här initiativ ser jag som ett försök att påminna att den politiska kostnaden om det når ut är så mycket högre än vad man än kan ha hoppats vinna (särskilt när det allt som oftast genast återställs) och, om det skulle behövas, om att det faktiskt inte är etiskt okej.

Länkar
Twitterkonton: @parliamentedits, @congressedits, @RiksdagWikiEdit, @Jan_Ainali, @JohanJ
Maktens redigeringar, lista skapad av Sverker Johansson
Wikipedia:Congressional staffer edits

Wikipedias destruktiva mediefixering

Senaste inlägget på Wikipediabloggen handlade om problemet med att Wikipedia i för hög utsträckning använder sig av dagstidningsartiklar som källor, inte minst eftersom de är så lättillgängliga. En annan aspekt är att referenserna fungerar som ett underförstått argument för varför artikeln skall få finnas kvar. Artikeln, heter det, måste påvisa sin relevans. Det är destruktivt för hela uppslagsverket.

Det skall finnas någon form av allmänintresse för att Wikipedia skall ha en artikel om ett ämne, det som vi kallar encyklopedisk relevans. Hur man bedömer allmänintresset är en av de återkommande stötestenarna på Wikipedia, och allt för ofta faller man tillbaka på till exempel medieuppmärksamhet, i brist på andra bevis. Om man accepterar att relevansen måste framgå (för personer som inte är närmare bekanta med ämnet, eller det aktuella fältet) av texten i artikeln leder i det olyckliga fall till att artikeln präglas av att vilja visa vilka radiokanaler, tidningar, tv-program som uppmärksammat artikelämnet — trots att det absolut inte är vad som definierar uppslagsordet, och är av begränsat intresse för läsaren.

Många artiklar hade blivit mycket bättre om det helt och hållet hade tagits via diskussionssidan.

Länkar
Wikipedia och journalisterna

Wikipedia och journalisterna

Sade skomakaren till tidningsredaktören: Ni som skriver så mycket klokt, hur kommer det sig att ni skriver så mycket fel just när ni skriver om skor och skomakeri?

Jag minns en ambitiös artikel om Wikipedia i Journalisten för några år sedan. En vän hade tagit med tidningen till puben vi satt på. Jag läste igenom texten och började entusiastiskt prata om hur bra den var – till exempel innehöll den bara ett rent sakfel. De som är aktiva på Wikipedia har gång på gång sett projektet missförstås i media. Vi är tillräckligt luttrade för att förvänta oss att tidningstexter om oss skall innehålla misstag. De brukar göra det.

Det handlar inte om att journalister är dåliga. Det är en närmast oundviklig del av deras arbetsvillkor. Naturligtvis får man ha förståelse för att det som enskild journalist är mycket svårt att under tidspress skriva om en lång rad ämnen som man inte nödvändigtvis kan så mycket om. Sällan tillåter ekonomin att man tar sig tiden att verkligen sätta sig in i det område man skall skriva om just i dag. Det är orimligt att förvänta sig att dagstidningsjournalistiken ens när den fungerar som bäst skall kunna förmedla någonting annat än en suddig bild av världen.

Problemet består snarare i att Wikipediagemenskapen inte drar de slutsatser vi borde dra av att ständigt feltolkas. Journalistiken har bråttom. Vi har det inte. Vi har råd att inte göra deras misstag till våra egna. Likväl finns det så många artiklar på Wikipedia som i sina källor hänvisar till tidningstexter. Det blir enklare så. Alla artiklar måste kunna verifiera sitt innehåll, och tidningarna är så tillgängliga. Deras artiklar ligger på nätet. Enkla att hitta. Enkla att länka till.

Med tanke på hur irriterade vi blir över misstagen så snart de skriver om Wikipedia kan man ändå fråga sig varför vi tycker att det är en god idé.