Alternativmedicinens förtvivlade kamp

Tidigare i veckan fick en namninsamling på change.org viss uppmärksamhet efter att ha uppmanat Jimmy Wales, en av Wikipedias grundare, att införa riktlinjer som skulle ändra (åtminstone engelskspråkiga) Wikipedias inställning till många former av alternativmedicin.

For five years, repeated efforts to correct this misinformation have been blocked and the Wikipedia organization has not addressed these issues. As a result, people who are interested in the benefits of Energy Medicine, Energy Psychology, and specific approaches such as the Emotional Freedom Techniques, Thought Field Therapy and the Tapas Acupressure Technique, turn to your pages, trust what they read, and do not pursue getting help from these approaches which research has, in fact, proven to be of great benefit to many.

Bakom ligger en rad missuppfattningar. Den första rör förstås alternativmedicinen som sådan. Den andra är att Jimmy Wales har någon befogenheter att skriva riktlinjer på Wikipedia. Det har han inte. Han kan driva opinion inom projektet och påverka på så sätt, förstås, men i det här fallet skulle nog inte så många lyssna på honom. Jimmy Wales är inte Wikipedia. Här talar han dock för de flesta wikipedianer.

No, you have to be kidding me. Every single person who signed this petition needs to go back to check their premises and think harder about what it means to be honest, factual, truthful.

Wikipedia’s policies around this kind of thing are exactly spot-on and correct. If you can get your work published in respectable scientific journals – that is to say, if you can produce evidence through replicable scientific experiments, then Wikipedia will cover it appropriately.

What we won’t do is pretend that the work of lunatic charlatans is the equivalent of “true scientific discourse”. It isn’t.

– Jimmy Wales

Wikipedia är i grunden konservativt. Eftersom det förtroende vi har vilar på våra källor snarare än på våra egna kunskaper, oavsett hur de ser ut, lutar vi oss på det vi uppfattar som etablerat inom det vetenskapliga fältet. Det har andra problem, som att det kan vara kontroviersiellt att ta hänsyn till ny forskning när något föråldrade standardverk skriver någonting annat och att ny kunskap måste nå en bredare acceptans innan vi kan ta hänsyn till den. Det finns ibland en liten övertro på utomståendes förmåga att ta till sig och bedöma fält de inte själva sysslar med, som om vem som helst kunde skriva om ett ämne bara personen hade tillgång till goda källor, vilket innebär att sådant som forskningen inte längre håller för sant sprids vidare. Men det innebär åtminstone att det finns ett starkt inneboende motstånd mot ny information som vetenskapligt prövats och bedömts som osannolikt.

Länkar
Namninsamlingen
Wikipediabloggen: Jimmy Wales är inte Wikipedia
TIME: Wikipedia Founder Sticks It To ‘Lunatic’ Holistic Healers

Jimmy Wales är inte Wikipedia

Kanske behöver vi våra punkter att fästa blicken vid när helheten är för svår att se. Någonting att ta fasta på. Ett mänskligt ansikte. Gemenskapen, den term man på Wikipedia brukar använda för den anonyma massa som producerar uppslagsverket, är ett diffust begrepp och det är då förstås inte särskilt konstigt att någon eller några, pars pro toto, får komma att representera den. Jimmy Wales är som en av Wikipedias grundare och en person som varit med på hela resan är ett rimligt val.

Ändå känns Wikipedia sällsynt illa lämpat för personfixering. Ingen som regelbundet talar för Wikipedia kommer alltid att ha gemenskapen i ryggen. Det innebär inte att det är fel att de uttalar sig, men ingen enskild individ kan personifiera uppslagsverket. Kulturen på Wikipedia lär att rätt har den som har verkets grundläggande principer på sin sida och bäst har uppfattat gemenskapens vilja, inte den som varit med längst eller ens varit med och tagit det första initiativet.

Initiativ är enkla att ta. Det svåra kommer sedan. Jimmy Wales insats är på intet sätt irrelevant, men den skall inte överdrivas på bekostnad av de tiotusentals människor som har lagt sin fritid på att bygga Wikipedia till vad det är i dag.

Wikipedia som akademisk källa

Det händer att jag stöter på akademiker, främst universitetslärare, som tycker illa om Wikipedia eftersom uppslagsverket inte är en god akademisk källa. Det är båda sant och en fullständigt bisarr inställning, som att klaga på min soffa eftersom den inte är en särskilt bra båt. Vi har inte ambitionen att vara en akademisk publikation.

Det finns ingen anledning för studenter att referera Wikipedia i sina uppsatser. För det första eftersom de läser på en nivå där de bör vända sig till verk specialiserade på de ämnen de studerar och inte allmänna uppslagsverk, oavsett om vi talar om Wikipedia eller Nationalencyklopedin. För det andra eftersom Wikipedia är en tertiär källa där artiklarna bör ha noggranna källhänvisningar. Finns dessa går man lämpligen vidare och läser dem istället. Finns de inte är det i sig ett argument för att inte använda sig av artikeln. Svårare än så är det inte.

Vidare passar Wikipedia dåligt in i den vetenskapliga världens system. Studier på högskola och universitet är, åtminstone delvis, forskningsförberedande. En del av den förberedelsen handlar om att inte bara hitta kunskap som råkar vara rätt, utan om att först och främst bygga vidare på sådant som har genomgått vetenskaplig granskning. Naturligtvis kan även studenter använda sig av Wikipedia. Som utgångspunkt för att ta sig vidare, genom att ta sig an de texter som artikeln utgår från eller nämner. För att bättre förstå vissa sammanhang eller saker som nämns i periferin. Ibland är det man behöver tre minuters läsning bara för att bilda sig en ytlig uppfattning om någonting. Då fungerar ett uppslagsverk utmärkt. I andra situationer sämre. Men det är faktiskt inte Wikipedias fel eller ansvar.

Wikipedia bör inte användas som källa i akademiska sammanhang, som underlag för domstolsbeslut, för självdiagnostisering eller -medicinering eller för att fatta livsavgörande beslut. Det här är inte en brist. Det har aldrig varit uppslagsverkets ambition att vara den plats dit man skall vända sig i alla situationer.

Wikipedia fungerar bra för att stilla nyfikenheten eller bilda sig en översiktlig uppfattning om ett ämne. Gott så.

Om riktlinjer och byråkratiska labyrinter

En användare frågade nyligen på Bybrunnen, svenskspråkiga Wikipedias viktigaste forum, om våra policyer och riktlinjer vilar på vetenskaplig grund. Det kan man inte gärna påstå. Många riktlinjer har yxats fram på stående fot för att lösa ett specifikt problem och är formulerade av de tio personer som lade sig i diskussionen. Fungerar de acceptabelt får de ofta stå kvar, även om de förstås som nästan allt annat på Wikipedia är förhandlingsbara. Det ligger i wikins natur att saker inte är skrivna i sten.

Diskussionen som följde rörde bland annat vid skillnaderna mellan svenskspråkiga Wikipedia och den andra språkversion som de flesta svenskar vänder sig till, engelskspråkiga Wikipedia. Många som inte är vana vid den engelska utgåvan tycker att byråkratin är i det närmaste omöjlig att navigera. Det finns för många riktlinjer, för många ställen där saker avhandlas, för mycket man skall ha läst för att ha en chans att förstå sig på diskussionen. Svenskspråkiga Wikipedia kan också upplevas på ett liknande sätt, men befinner sig ändå i en helt annan division. Vårt problem är istället att vi inte alltid är tillräckligt duktiga på att skriva ned existerande praxis, vilket gör att det ibland finns en uppfattning om att det är så här vi gör som kan vara svår att läsa sig till.

Det är också dåligt.

Länkar
Diskussionen på Bybrunnen

Schibbolet

Det finns ett par sätt att tala om Wikipedia och Wikimediarörelsen som inte brukar förekomma på Wikipedia, och som möts av höjda ögonbryn när så sker. Det kan vara bra att känna till, oavsett om man sedan vill ta hänsyn till informationen eller inte.

Wiki används inte som förkortning för Wikipedia. Wiki är plattformstypen. Skall Wikipedia nödvändigtvis förkortas använder man WP.

Wikimedia används inte om till exempel Wikimedia Sverige. Helst används det inte alls ensamt, eftersom risken för missförstånd och förvirring är så stor: menar man stiftelsen Wikimedia Foundation, en lokalavdelning eller hela Wikimediarörelsen?

Att bita nybörjarna

Alla är välkomna att skriva på Wikipedia. Få är bekanta med de riktlinjer som finns. Det är ett problem.

Som de flesta andra publikationer har Wikipedia en ungefärlig idé om vad man vill skriva och hur det skall se ut. Vi är inte alltid så duktiga på att kommunicera den här idén som man kunde hoppas. Å andra sidan är bruset på nätet stort och människors uppmärksamhet kort. Det är helt enkelt mycket svårare att säga läsa igenom all vår dokumentation och skriv sedan! än skriv! Det ordnar sig. Ibland ordnar sig allt precis som det skall. Ibland ordnar det sig sämre.

Wikipedia har några krav för att det skall gå att skriva om ett ämne. Det måste gå att verifiera med trovärdiga sekundärkällor. Det måste finnas ett allmänintresse, eller relevans. Den som är ny på Wikipedia är sällan bekant med mer uppslagsverkets mer exakta definitioner för vad som uppfattas som relevant, eller medveten om att man måste hålla i huvudet att det skall synas. Om relevansen inte förklaras kommer någon förhoppningsvis att märka artikeln för relevanskontroll och påbörja ett samtal på diskussionssidan. Har man lite mer otur betraktas den som uppenbart utanför Wikipedias ramar och raderas. Det är nu egentligen inte så radikalt: en radering kan mycket enkelt återställas och texten plockas fram igen. Men hur många nybörjare vet det?

Det finns en idé om att en artikel i sig måste påvisa sin egen relevans, i artikeltexten underförstått förklara varför den hör hemma där. Personligen betraktar jag det som en av våra mer destruktiva normer. Dels eftersom man ibland stöter på artiklar som uppenbarligen är utformade som ett argument för sitt eget existensberättigande, med fokus på det som lever upp till Wikipedias relevanskriterier istället för vad som är intressant för läsaren. Det hade rimligtvis hade passat bättre på diskussionssidan. Dels eftersom många som är nya på Wikipedia helt enkelt inte känner till hur de borde strukturera en artikel för att den skall överleva även om den har ett allmänintresse. Den administratör som raderar en artikel som potentiell kunde vara relevant borde alltid göra en kort egen undersökning för att försöka hitta stöd för att så är fallet, istället för att utgå från att det är artikelskaparens ansvar. En i onödan raderad artikel är inte bara någonting som drabbar den som har skrivit texten, utan hela Wikipedia.

Man skall inte trycka för hårt på artiklarna som raderas trots att de, om de varit bättre utformade, hade kunnat behållas. De är trots allt en liten minoritet av allt som plockas bort. Många texter som skrivs med de bästa intentioner faller helt enkelt utanför Wikipedias ramar. Men även i dessa fall borde vi kunna hantera det bättre.

Vi är för dåliga på att höra av oss och förklara. Vi är framför allt för dåliga på att höra av oss och beklaga. På att säga tack, tyvärr och jag är ledsen. Varje gång någon har tagit sig tiden att skriva en artikel för uppslagsverket – inte bara för att klottra eller som en del av en marknadsföringsapparat – och den raderas är det en förlust. Potentiellt av en artikel som Wikipedia hade kunnat ha nytta av, för olyckor händer på Wikipedia som i allt annat arbete, och ibland tas saker bort som faktiskt är både verifierbara och av allmänintresse. Alltid för att vi trampar någon på tårna. Det är en skada som hade kunnat göras mindre.

Länkar
Wikipedia:Var snäll mot nybörjarna
Wikipedia:Relevans

Fri kunskap – ideologi eller praktisk lösning?

Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin, eller the free encyclopedia som den engelska originalmeningen lite mer tvetydligt lyder. Delvis handlar det förstås om att Wikipedia är fritt och gratis tillgänglig för alla med en Internetuppkoppling. Delvis är det en ideologisk fråga, där många ser Wikimediarörelsen som en uppslagsverkets motsvarighet till rörelsen för öppen källkod.

På en nivå måste Wikipedia vara fritt för att fungera. Det fungerar inte om en skribent när som helst kan besluta sig för att inte bara lämna projektet utan även dra tillbaka sina texter. Det kan inte heller vara så att någon skall kunna utöva någon form av ägande över en artikel. Att skriva på Wikipedia är att oåterkalleligen ge andra rätten att ändra i texten och publicera den var de vill, förutsatt att de gör det under samma licens och anger skapare. Det är värt att minnas att Wikipedia (eller snarare Wikimedia Foundation eftersom Wikipedia inte finns som juridiskt subjekt) inte äger de texter som finns på uppslagsverket. Allt jag har skrivit där är fortfarande upphovsrättsskyddat och tillhör teoretiskt sett mig. Wikipedia har bara samma frihet att använda sig av materialet som alla andra.

Det finns också en bevarandeaspekt: tycker man att Wikimedia Foundation eller Wikipediakulturen rör sig i fel riktning skall det vara möjligt att rädda materialet till ett nytt projekt, right to fork som det heter på engelska. Eftersom all text och alla bilder är publicerade under licens som tillåter återanvändning kan man göra sin egen kopia av hela Wikipedia och fortsätta där. Det mest kända exemplet på det är spanska Enciclopedia Libre, som lämnade spanskspråkiga Wikipedia 2002 och tog de flesta då aktiva skribenter där med sig. Det dröjde en bit in i 2004 innan spanskspråkiga Wikipedia hade återhämtat sig nog för att komma ikapp och förbi sett till antalet skapade artiklar. Så sent som 2011, när Wikimedia Foundation arbetade för att införa ett bland Wikipediagemenskapen impopulärt bildfilter, fanns det en diskussion på tyskspråkiga Wikipedia om huruvida man skulle lämna Wikimediarörelsen och starta en ny encyklopedi. De flesta såg det som en ogenomtänkt lösning med tanke på allt man har att förlora (inarbetat namn, hamnar högt upp i sökträffar, många aktiva som inte skulle följt med et cetera), men möjligheten finns där.

För vissa – som mig – är det en rent praktisk fråga. För andra handlar det om mer än så. Wikipedia skall stötta fria format som inte hindras av någons patentskydd, inte bara för att det är praktiskt utan för att vi kan. Wikimediarörelsen skall uppmuntra fri källkod. Wikimedia Sveriges kansli använder använder till vardags uteslutande datorer med Ubuntu, även om man har en Windowslicens av praktiska skäl för att kunna öppna filer som är knepigare att hantera på Linux. För dem handlar att skriva på Wikipedia om mer än att bara göra kunskapen tillgänglig. De ser det till viss del också som ett steg i ett skifte i hur vi får hantera information. Det är den konflikten som blir väldigt tydlig när man diskuterar till exempel om stängda men betydligt mer tillgängliga videoformat som MP4 skall få användas på Wikimedia Commons.

Länkar
Wikipediabloggen: MP4 och videor på Wikipedia
Commons:Requests for comment/MP4 Video
Wikipedia:Mirrors and forks
Om Enciclopedia Libre på Wikipedia
Diskussion om ny encyklopedi på tyskspråkiga Wikipedia