Såsom i Sovjet

Wikimediarörelsen i allmänhet och svenskspråkiga Wikipedia i synnerhet har en fantastisk förmåga att slänga sig med termer som ger de allra bäst associationer.

Det finns inte särskilt många sorters användarbehörigheter på Wikipedia, för det mesta kan skötas av vem som helst. Vi har till exempel tillbakarullare, för att enklare kunna återställa vandaliserade artiklar, och administratörer för att blockera personer som förstör eller radera material som inte hör hemma på Wikipedia. Vi har personer som (efter omröstning) kan ge administratörsrättigheter, sätta botflaggor på konton som kommer att göra många automatiska redigeringar och byta namn på användare. Vi har ett par användare som vid behov effektivt kan dölja redigeringar som avslöjar känslig personlig information, är ärekränkande eller bryter mot upphovsrätten.

Dessa sistnämnda kallas byråkrater respektive censorer.

Wikimedia Foundation har också den goda smaken att hålla sig med en femårsplan, ett begrepp annars starkt förknippat med Sovjetunionen, Folkrepubliken Kina och Europeiska unionen.

Det är så fint.

Länkar
Femårsplanen
Wikipedia:Censorer
Wikipedia:Byråkrater

Wikipedia och telefonerna

I helgen hälsade jag på vänner i Uddevalla, och vi roade oss – så som man gör – bland annat med att spela frågespel. Efter att Jessica tvekat en lång stund på frågan om varifrån t-lymfocyter fått sitt namn innan hon svarade rätt konstaterade vi att svenskspråkiga Wikipedia saknade den etymologiska förklaringen. Jag sattes på att åtgärda problemet från en surfplatta. Det var plågsamt. Fixar källa. Sitter på Ipad, någon med ickeyrasigt inmatningssystem får gärna fixa till referensen ordentligt, lyder min senaste redigeringskommentar i artikeln.

Här ligger en av Wikipedias stora utmaningar. Vi har alltid varit beroende av en låg tröskel mellan att läsa en artikel och att själv bidra. När allt fler läser artiklar att samtidigt ha tillgång till ett bra tangentbord höjs den. Enligt en artikel i The New York Times nyligen kommer tjugo procent av trafiken men bara en procent av redigeringarna från mobila enheter. Utan att ha någon forskning att stå på skulle jag vilja påstå att surfplattan är ett passiviserande verktyg, bättre lämpat för den som vill ta till sig vad andra har skapat än själv ta aktiv del. Lite på kant med Internet som ett demokratiserande instrument, men så är det väl också ett sätt att beskriva nätet som var mer populärt för tio, femton år sedan än i dag. Smarttelefonen är kanske inte passiviserande på samma sätt. Den är världens mest spridda filmkamera. Den kan spela in musik, samtal, intervjuer. Den fotograferar.

Bild, video, ljud: dessa domäner behärskar den om än ofullständigt så åtminstone långt bättre än texten. Visst finns bild, video och ljud även på Wikipedia, men de fungerar som illustrationer. Text är uppslagsverkets primära medium, den del man inte klarar sig utan.

Wikimedia Foundation har lagt ganska stora resurser på att förbättra möjligheten att redigera i mobilversionen av Wikipedia. Förhoppningsvis kan de slipa ned några av trösklarna och göra det naturligt att åtgärda stavfel eller ta bort klotter. Men att skriva ambitiösa artiklar, det som kräver tålamod, tid och tillgång till källor?

Jag har svårt att föreställa mig att särskilt många göra det på sin telefon eller platta.

Länkar
The New York Times: Wikipedia vs. the Small Screen

Wikipedia, SSL och övervakningen

Internet har varit på väg mot SSL, som används för att göra det svårare för utomstående att avlyssna trafik, sedan länge. Wikipedia introducerade möjligheten att smidigt använda HTTPS (webbtrafik krypterad med SSL) 2011 och med några få undantag går all inloggad trafik över SSL sedan augusti 2013. Edward Snowden och hans avslöjanden, som kanske inte kom som någon stor överraskning men som tvingade alla att konfrontera det faktum att vi nu visste vad vi tidigare kanske hade misstänkt, fick planerna på utvidga den krypterade trafiken att prioriteras upp. Wikimedia Foundation arbetar för att även oinloggad trafik som norm skall gå över HTTPS istället för HTTP. Om det är NSA man oroar sig för är frågan hur mycket det kommer att hjälpa, men varje litet steg gör att det åtminstone kräver lite mer ansträngning och resurser för den som lyssnar.

Ryan Lane på Wikimedia Foundation skrev i somras en lista över den närmaste framtidens åtgärder och problem. Bland annat vill man göra så att all trafik automatiskt skall gå över HTTPS istället för HTTP för att göra det svårare att lyssna på den, men eftersom länder som Kina och Iran spärrar tillgången till Wikipedia om man använder SSL – just eftersom de så gärna vill se vilka artiklar invånarna besöker, till exempel för att kunna blockera känsliga uppslagsord – skulle det i dagsläget göra uppslagsverket otillgängligt för väldigt många människor. Dessutom är det i dag ineffektivt.

Det SSL gör i det här fallet är att dölja vad du gör på en särskild webbplats. Det används till exempel för att skydda lösenord, banköverföringar eller köp med kreditkort, men i det här fallet också för att värna besökarnas privatliv så att det inte går att kartlägga vad de läser om. Förenklat går det ut på att din webbläsare upprättar kontakt med servern där webbplatsen du vill nå finns och krypterat skickar information om mer exakt vilken sida du vill se. Servern skickar sedan ett svar som skall vara skyddat från insyn. Allt man kan se är vilken webbplats du besöker och hur stor trafiken är.

Det är just det där med hur stor trafiken är som är problemet. Eftersom man ser hur mycket data du tar emot kan den som har tillgång till trafiken lista ut hur stor artikeln är med försvinnande liten felmarginal, särskilt om det finns minst en bild i den. Vi kan skriva ett program, en så kallad spindel, som går igenom artiklar på Wikipedia och kartlägger hur stora de är, flera gånger om dagen för att inte missa om en artikel redigeras. Sedan jämförs ditt besök helt enkelt med listan över artiklar i olika storlek. Många mycket korta artiklar kommer att vara lika små, men de allra flesta som faktiskt är intressanta att spana på är längre, och då ökar chansen markant att deras storlek är unik. Skulle två artiklar vara lika stora kan den som lyssnar på trafiken ta hjälp av att Wikipedia i så stor utsträckning bygger på länkar och att man klickar sig vidare till andra uppslagsord och se om din trafik matchar storleken på någon artikel som antingen länkar eller länkas från artikeln du läser.

Wikipedia är väldigt stort, men de områden som är riktigt intressanta att övervaka är förmodligen betydligt färre än den samlade mängden ämnen. Begränsar vi oss till femtiotusen artiklar är det både enkelt att hantera nog och med utrymme för att kartlägga diverse politiska, religiösa, filosofiska eller för den delen sexuella böjelser.

Att låta all trafik gå över ett protokoll som SPDY hade förmodligen kunnat lösa just det här problemet, men det finns än så länge inte ens på kartan. Det kommer ta tid innan man har kommit så långt att den som har tillgång till trafiken inte kan se vilka artiklar vi besöker på Wikipedia.

Länkar
Om HTTPS och Wikimediaprojekten
Native HTTPS support enabled for all Wikimedia Foundation wikis
The future of HTTPS on Wikimedia projects
HTTPS by default beta program
Om HTTPS på Wikipedia
Om spindlar på Wikipedia
Om TLS/SSL på Wikipedia (kallas ofta bara SSL)
Om SPDY på Wikipedia
Om forward secrecy på Wikipedia

I förändring

Du kan aldrig stiga ned i samma Wikipedia två gånger, såvida du inte gräver väldigt ambitiöst i artikelhistoriken.

Wikipedia förstås bättre som en process än en produkt och är stadd i ständig förändring. Artiklar tillkommer, några försvinner, de som finns kvar skrivs om. En och annan riktlinje omtolkas. Fokus i arbetet skiftar. Wikipedia i dag är inte samma Wikipedia som fanns 2011, Wikipedia 2011 var inte samma Wikipedia som fanns 2008.

Till exempel händer det fortfarande att människor hänvisar till Svenska Dagbladets enkla kvalitetsundersökning från 2006 där Wikipedia, Nationalencyklopedin och Susning jämfördes, som om den skulle ha någon som helst relevans i dag annat än i ett historiskt perspektiv. Svenskspråkiga Wikipedia hade knappt hunnit ta ordentlig fart 2006. Större delen av uppslagsverket har tillkommit efteråt. Vi glömmer hur kort tid Wikipedia egentligen har funnits, ibland.

Länkar
Experterna föredrar NE, Svenska Dagbladet
Gratis nätlexikon får bra betyg, Svenska Dagbladet

Process, inte produkt

De flesta publikationer brukar ha någon tanke om att det material som möter läsaren skall vara, tja, redo att göra det. Encyclopædia Britannica lägger inte ut en halvfärdig artikel med tanken att återvända till den senare, om det inte är så att någon läsare har snyggat till den först så att det inte behövs. Texten är en produkt som skall hålla en viss lägstanivå. Någonting annat vore pinsamt och skulle färga av sig på hur man uppfattade resten av produktionen.

Wikipedia har ett helt annat modus operandi. Det läsaren möter riskerar alltid vara under ständig omarbetning, förhoppningsvis till det bättre. Rätt som det är sitter det en mall där som påpekar att artikeln faktiskt inte går att lita på eftersom den innehåller ifrågasatta faktauppgifter eller beskriver ett ämne ur ett allt för ensidigt perspektiv, eller så är det en ambitiös artikel om en viss filmgenre som fastnade på 1950-talet och aldrig riktigt kom längre. Någon gång, kanske. Men inte de senaste fem åren.

Wikipedia är inte en produkt. Wikipedia är en process.

Det kan låta som en uppenbar förklaring av Wikipedias arbetsmetod, men som läsare är det viktigt att vara medveten om att det inte finns någon tanke om att en artikel måste vara bra för att få finnas. Om ämnet har allmänintresse och informationen kan veriferas i pålitliga sekundärkällor – vilket är någonting helt annat än att den har kontrollerats, för verifierbarhet är inte samma sak som att vara verifierad – är tröskeln mycket låg. Bristande kvalitet anses inte vara grund för artikelradering. Ta inte bort, åtgärda, heter det. Även om åtgärdandet kan ta ett tag. Varje misstag och mall är en uppmaning till vem som än passerar att delta i förbättrandet.

Naturligtvis händer det även att andra uppslagsverk uppdaterar sina artiklar, men det sker oftast för att utveckling har skett eller att brister som inte var uppenbara vid den förra publiceringen har uppmärksammats. Wikins logik är annorlunda. Skrivande och publicering är inte nödvändigtvis två steg där det ena kommer efter det andra.

Wikipedia, pengarna och den finländska polisen

Den finländska polisen har kontaktat finskspråkiga Wikipedia och krävt förklaring på de insamlingar till Wikimedia Foundation som finskspråkiga Wikipedia har en gång om året. Finländsk lagstiftning kräver att man har tillstånd för att bedriva pengainsamling, vilket Wikipedia onekligen gör. Det är likväl en något udda begäran. Min finska är lite för dålig för att jag säkert skall lyckas tolka brevet, men såvitt jag förstår gäller lagstiftningen finländska insamlingar.

Problemet här är att finskspråkiga Wikipedia inte är finländskt. Naturligtvis är det så att majoriteten av både läsare och skribenter hör hemma i Finland, men den finskspråkiga versionen är formellt inte mer kopplad till Finland än vad Wikipedia på swahili, rumänska eller hakka är. Det är en finskspråkig del av en webbplats som ägs av en amerikansk stiftelse och befinner sig på amerikanska servrar. Insamlingskampanjen drivs av Wikimedia Foundation, som sitter i San Francisco. Många finländare använder sig förstås också av till exempel svensk- och engelskspråkiga Wikipedia. Skulle dessa kampanjer också kräva tillstånd av finländska myndigheter? Svenska är lika mycket ett officiellt språk i Finland som finska, trots allt, och finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Eller alla engelskspråkiga insamlingar dit finländare skulle kunna tänka sig att skänka pengar? Det verkar en smula orimligt.

Nätet är dåligt på att anpassa sig efter landsgränser.

Länkar
Brevet från finländska polisen
Hufvudstadsbladet: Polisen kräver Wikipedia på svar

Vårt behov av fotnoter är omättligt

Fotnoter är sexiga. Bara så att ni vet.

Inom retorikteorin talar man om ethos, den del av argumentationen som har att göra med talaren och talarens trovärdighet. Det fungerar en smula annorlunda på Wikipedia än för de flesta andra inom kunskapsmakeriets skrå. En akademisk text hämtar förstås mycket av sin trovärdighet från hur den förhåller sig till tidigare forskning, men i slutänden står ändå en eller flera forskare där och garanterar, med karriären på spel, att det som står i artikeln är så korrekt man har kunnat få det. Många traditionella uppslagsverk redovisar varken vem som skrivit eller varifrån vederbörande hämtat sin information, men där ställer istället redaktionen sitt goda rykte till förfogande. Wikipedia? Wikipedia hämtar sin trovärdighet från sina källor. Vi har inte nödvändigtvis någon aning om vem som har skrivit och har vi alls något vett är vi tämligen obenägna att garantera en enskild artikels kvalitet utan att ha granskat den först, med tanke på att de kan vara allt från utmärkta till bottenusla. Har artikeln inga källor? Lita för allt i världen inte på den. Har den dåliga källor? Lita för allt i världen inte på den.

När Wikipedia var nytt låg mycket fokus på att helt enkelt få in text, så mycket text som möjligt. Gradvis har det skett en förskjutning i prioriteringarna, och sedan kanske ett halvdussin år tillbaka betonar vi behovet av källhänvisningar mer än vad som brukade vara fallet. Särskilt har fokus på fotnoter ökat, medan det tidigare inte var ovanligt att bara ange vilka källor man använt i en lista mot slutet av artikeln. Även i andra fall är fotnoter förstås en bra sak. För att vi skall veta hur vi skall göra för att kontrollera särskilda uppgifter. För att få en uppfattning om vad författaren har annat stöd för och vad som är egna uppgifter. På Wikipedia tillkommer andra aspekter: skriver jag en ambitiös och väl källbelagd artikel om Murjeks historia kan någon tre år senare komma att lägga till två meningar där det fritt fabuleras om ortens starka koppling till Sendero Luminoso. Visst går det att bevaka artiklar, men under tiden kan jag ha blivit överkörd av en buss eller tröttnat på att redigera Wikipedia och istället börjat ägna all min fritid åt att skriva limerickar. Den läsare som saknar vana av att gräva i historiken kan inte se vad som tillkommit när.

xkcd kommenterar fotnoter och trovärdighet.

Fotnoternas betydelse skall förstås inte överdrivas. Det finns en fara i att anta att någonting är sant bara för att det följs av en blå siffra. Källan kan ha fel. Personen som har lagt in den kan ha tolkat fel. För några år sedan försökte jag, efter att ha ställt mig skeptisk till de uppgifter från Ethnologue som vi utgick från på svenskspråkiga Wikipedia, jaga rätt på en bra källa till antalet förstaspråkstalare av swahili. Engelskspråkiga Wikipedia angav fem till tio miljoner med hänvisning till Encyclopedia of Language Linguistics. Jag läste igenom artikeln om swahili i Encyclopedia of Language Linguistics. Den sade ingenting om antal förstaspråkstalare. Efter att ha grävt lite i den engelska artikelns historik visade sig att en redigering tre år tidigare hade slängt om lite text utan att ta hänsyn till att nya uppgifter hade placerats mellan en fotnot och den sats den ursprungligen hade hört samman med. Uppgifterna hade sedan kopierats över från engelskspråkiga Wikipedia till en lång rad andra språk, då översättning mellan – eller åtminstone från större till mindre – språkversioner är ett vanligt fenomen på Wikipedia.

Fotnoter kommer alltid att vara ett steg på vägen snarare än en lösning, men det finns saker som kan göra dem till bättre steg på vägen. Att ha fotnoter som kan visa precis vilka meningar de täcker vore en lösning, men den vore förstås fortfarande känslig för misstag som i swahilifallet. Att i rimliga fall citera den eller de meningar man hänvisar till, istället för att bara ge ett sidnummer eller i värsta fall en titel, hade varit ett stort steg framåt. Vi som har den vanan är en minoritet.

Men helt kommer vi aldrig att sluta göra misstag. Och det vore kanske orimligt att förvänta sig.

Länkar
Swahiliredigeringen
Wikipedia:Källhänvisningar
Seriestrippen kommer från xkcd och är publicerad under CC BY-NC