Kvinnor, män och Wikipedia

Wikimedia Sverige håller med varierande framgång på att anordna en serie skrivstugor för att få fler kvinnor att redigera Wikipedia. Projektet har fått viss uppmärksamhet på sistone, bland annat med en artikel i Aftonbladet häromdagen.

Bara nio procent av skribenterna är kvinnor, skrivs det med hänvisning till en undersökning från 2011. Den exakta siffran skule jag vara mycket försiktig med i svenska sammanhang. Dels eftersom vi talar om en undersökning som bygger på självrapportering där många användare värnar sin anonymitet, dels eftersom andra undersökningar kommit fram till andra siffror, dels eftersom undersökningen inte specifikt gäller svenskspråkiga Wikipedia och det kan finnas stora variationer mellan olika språkversioner. Det är egentligen inte särskilt viktigt: poängen är att kvinnor är mycket underrepresenterade bland de som skriver artiklar på Wikipedia. Därom finns ingen anledning att tvivla. Inte minst märks det på den mansnorm som finns. Om någon av misstag någon gång råkar ge en pseudonym användare ett oefterfrågat könat pronomen är det i princip alltid ett han.

LA2-gender-age-2013
Stastistik för artiklar om kvinnor och män på svenskspråkiga Wikipedia 16 september 2013, framtagen och illustrerad av Lars Aronsson. Notera att den vertikala axeln är logaritmisk. För levande personer har vi artiklar om tre män för varje kvinna. För det tidiga 1800-talet finns fler än tio män för varje kvinna.

En tanke som regelbundet lyfts fram i samband med att man diskuterar underskottet bland kvinnor på Wikipedia är att kvinnor ofta förbises i historieskrivningen. Män, sägs det, skriver om män. Här tycker jag att det sker en viss olycklig sammanblandning av två i sig separata problem. Män skriver mer på Wikipedia. Det skrivs mer om män på Wikipedia. Således: om man lyckas få fler kvinnor att redigera kommer man också att komma närmare att få fler artiklar om kvinnor. Men det förutsätter att människor per definition är mer benägna att skriva artiklar om sitt eget kön, snarare än att det finns strukturer och historiska skäl som gör att de flesta, oavsett kön, kommer att skriva om fler män. Med tanke på att även kvinnor generellt är duktiga på att ge män uppmärksamhet känns det som ett vågat antagande.

Det är ett på alla sätt utmärkt initiativ att anstränga sig för att rekrytera fler kvinnor till att skriva på Wikipedia. Vi skall bara inte tro att vi därmed automatiskt kommer att få lösningen till en mängd andra problem och att kunskapen inte kommer att bli skev om kvinnor engagerades i högre utsträckning. Maktstrukturer kring kön upprätthålls inte bara av personer av ett kön, lika lite som bara personer av ett kön bekämpar dem. Kvinnor och män lever i samma kultur, läser samma historieskrivning. Ett brett perspektiv, oavsett om vi talar om hur vi formulerar oss i de artiklar som finns eller vilka artiklar vi skriver, är hela skribentgemenskapens ansvar.

Länkar
Wikipedia Editors Study, baserad på undersökning i april 2011
Inlägg om kvinnor på Wikipedia på Wikimedia Sveriges blogg
Projekt:Kvinnor på Wikipedia 2013, Wikimedia Sverige
Wikipedia:Skrivstuga/Skrivstugor för kvinnor
Kunskap blir skev när bara män skriver, Aftonbladet
WP:clubhouse?: an exploration of Wikipedias gender imbalance
Wikipedias gender gap and the complicated reality of systemic gender bias

Att vilja väl

Härav följer att begränsade olyckor och personliga tragedier ofta nog orsakas av dåliga människor. Brutala och defekta individer åtar sig också den tortyr och de bödelsgärningar som är ofrånkomliga i kampen mot den onda saken. De verkligt stora katastroferna däremot, krig, svält, förföljelse av minoriteter och självtänkare, mänsklighetens eventuella totaltutrotning av mänskligheten, administreras av goda människor som understöds av goda människor som tror på en god sak.

Willy Kyrklund, Om godheten. Wikipedia utsätts dagligen för klotter och vandalism. Hela artiklar eller stycken plockas bort. Namn byts ut. Könsord smygs in. Det här är tidsödande, men egentligen inte något större problem att hantera. Det återställs för det mesta inom någon minut med ett enkelt musklick och når nästan aldrig någon annan läsare än den wikipedian som rullar tillbaka till den tidigare versionen av artikeln. Allt det äter är tid, de timmar som ägnas åt att dygnet runt patrullera senaste ändringar. Liv som aldrig kommer åter. Nog finns det, å andra sidan, sämre och mindre viktiga saker man kan ägna sig åt.

Få orkar lägga särskilt mycket energi av ren illvilja, även om de förstås finns, de också. Ett större problem är förmodligen de, för att tala med Kyrklunds ord, goda människor som kämpar för en god sak men avviker lite för mycket från den bekväma mittfåran vi ibland kallar neutralitet. Som är övertygade om att de bara sprider sanningen. Om kapitalismens konspiration och den frälsande kommunismen. Om att artikeln om Vänsterpartiet måste redigeras om utifrån ett objektivistiskt perspektiv. Om muslimers ondska och det allt överskuggande hotet från islam. Om homosexualitetens inneboende synd. Om homeopati som sjuka människors räddning. De vill så väl och det blir så fel.

POV-pushning (efter engelskans point of view och push) är den wikipedianska termen för att dyka upp och aggressivt försöka bearbeta uppslagsverket för att det skall passa den egna världsåskådningen. De allra mest uppenbara fallen är de enklaste, då de i de flesta fall snart blockerats från att fortsätta redigera om de inte kan samsas med andra användare. Värre är det med de som ligger precis på gränsen, som sätter ideologin före uppslagsverket men är tillräckligt kompetenta och diplomatiska för att kunna fortsätta. Ingen av oss saknar världsåskådning, trots allt, och hur mycket vi påverkas av den blir uppenbart först när vi hamnar i sammanhang där den avviker från de normerande ramarna. I någon mån kommer den enes sanning alltid att uppfattas som den andres POV-pushning. Det är sällan självklart, eller enkelt, att dra gränsen och stänga ute någon som bara vill hjälpa till.

Och är man övertygad om att man har rätt finns det förstås ingen anledning att inte göra världen bättre. En artikel i taget.

Länkar
Wikipedia:POV-pushning

Att använda bilder från Wikipedia

Den korta versionen

• Du får använda bilder från Wikipedia i andra sammanhang, även i kommersiellt syfte.
• Det du måste komma ihåg att ange är skapare och licens. Exempel:
Bild: Johan Jönsson. Licens: CC BY-SA 3.0
• Skriv aldrig Bild: Wikipedia. Det är på nivån jag hittade den här bilden på Internet och rent juridiskt inte bättre än om du inte skrivit någonting alls.

Den långa versionen

Bakgrund
Bilder på Wikipedia hämtas från databasen Wikimedia Commons, som ägs av samma stiftelse som driver Wikipedia. För att de skall få ligga där krävs att de är publicerade under någon licens som gör att de får användas av vem som helst. Vanligast är Creative Commons erkännande dela lika, eller CC BY-SA. Det innebär att du får använda bilden, även i kommersiella sammanhang, och att du får ändra den om du vill. Du måste dock publicera den under samma licens, ange vem som har skapat den och utifall att du har gjort några ändringar ange det.

Hur du hittar informationen
När du har hittat en bild du vill använda behöver du alltså främst veta vem som har skapat den och vilken licens den ligger under. Klicka på bilden för att komma till visningssidan på Wikimedia Commons, där den informationen finns.

Ibland har du ett namn. Ibland har du bara ett användarnamn. I så fall får du ange användarnamnet. Om du gör några ändringar måste du ange det också.

Var man hittar skapare och licens på Wikimedia Commons.
Klicka på bilden för att få upp den i större format i en ny flik.

Du kan också leta direkt på Wikimedia Commons genom att söka efter ett namn eller ett begrepp, som antingen kan ge träffar i bildbeskrivningen eller leda dig fram till rätt kategori.

Licens
De flesta bilder på Wikipedia ligger under någon form av Creative Commons-licens, eftersom CC-licenser nöjer sig med att man anger vilken licens det är utan att bifoga hela licenstexten. De flesta kommer att ligga under någon version av Creative Commmons erkännande dela lika (Creative Commons Attribution Share Alike, eller CC BY-SA). Se till att du anger rätt licens.

Det är också möjligt att bilden är publicerad under mer tillåtande villkor, som Creative Commons erkännande (CC BY), eller att den ligger i det som på engelska kallas public domain. Det räcker då med att ange upphovsman.

Hur du anger upphovsman
Det som är viktigt att få med är skapare och licens. Skall bilden publiceras på Internet bör du länka tillbaka bilden samt någonstans som förklarar licensen. Ett par exempel:
Bild: Johan Jönsson. Licens: Creative Commons erkännande dela lika 3.0
Bild: Johan Jönsson. Licens: CC BY-SA 3.0.

Skall bilden användas i en papperspublikation brukar de flesta hoppa över den biten.

Att följa licensens krav när man återanvänder en bild är inte en försiktig fråga. Det är ett tvingande krav. En CC-licensierad bild är lika mycket skyddad av upphovsrätten som alla andra bilder. Allt skaparen har gjort är att säga ni får använda min bild fritt, om ni respekterar de här villkoren. Vill man till exempel inte ha med en licenstext går det förstås bra att kontakta upphovsmannen, som alltid kan släppa bilden under andra villkor mot betalning eller för att man ber snällt.

Om man använder någons bild är det artigt att tala om att man har gjort det. Det kan man göra genom att klicka på användarnamnet (vid Author) och sedan på Discussion uppe i vänstra hörnet.

Var artig.

Var man klickar för att komma till diskussionssidan.
Klicka på bilden för att få upp den i större format i en ny flik.

Hävda aldrig Wikipedia som fotograf
Att skriva Bild: Wikipedia. Strikt taget ligger bilden inte ens på Wikipedia, utan på Wikimedia Commons, men det är en teknisk petitess i sammanhanget. Vad som är viktigt är att Wikipedia inte äger bilden. Det kan till och med vara så att skaparen inte har någon aning om att bilden ligger på Wikimedia Commons, eftersom hen bara lade upp den någon annanstans med en lämplig licens och någon annan sedan flyttade den dit. Har Lisa lagt upp sina bilder i ett album på till exempel Flickr och tyckt att det är helt okej att de används någon annanstans så länge man bara talar om att det är hon som har gjort dem kanske hon höjer på ögonbrynen om det sedan plötsligt hävdas att bilden är tagen av Wikipedia.

En del rycker på axlarna. Andra skickar en faktura.

Undantag
Vissa bilder på engelskspråkiga Wikipedia är lokalt uppladdade dit, istället för att ligga på Commons, med det amerikanska begreppet fair use som motivering. Det kommer i så fall att synas där licensen annars hade funnits. Fair use är ett begrepp specifikt för amerikansk lagstiftning och bilden bör behandlas som vilken normalt upphovsrättsskyddad bild som helst.

Andra kan ligga under GNU Free Documentation License (GFDL). GFDL kräver egentligen att hela licenstexten anges i samband med bilden. Vill man inte ha med ett par sidor text kan det vara enklare att helt enkelt hitta en annan bild.

Länkar
Wikimedia Commons
Creative Commons-licenser
Artikel om fair use på svenskspråkiga Wikipedia
Artikel om GNU Free Documentation License på svenskspråkiga Wikipedia

Den enda sanningen

Ta ett exempel. Ta Finland. Det finns många sätt att skriva Finlands dåtid; det finns många sätt att skriva Finlands nutid. Ta ett nytt exempel, nästan vilket exempel som helst. Ta William Shakespeare. Jiang Qing. Feminismen.

Ta science fiction-litteraturens historia. Gilgamesheposet. Lukianos Sann historia. Johannes Keplers Somnium. Margaret Cavendish The Blazing World. Mary Shelleys Frankenstein. Jules Verne. Hugo Gernsback och hans tidskrift Amazing Stories. Minst någon gång har jag hört var och en av dem utpekas som det som egentligen är det första exemplet på skriven science fiction. Till stor del handlar det förstås om hur man definierar litteraturformen. Människan och det mänskliga undflyr bekväma kategoriseringar.

Skriver jag en essä om sf-litteraturens historia för någon kulturtidskrift är det här inte ett problem. Min essä är en historia. Det finns fler. Jag vore förstås benägen att tycka att min är lite bättre, men många andra är också giltiga, till och med vettiga. Allt handlar om perspektiv. Hur man väljer att betrakta genren. Om man väljer att betrakta den som en genre. Jag behöver inte oroa mig över att inte ha tagit med varje relevant synesätt. Det står mig fritt att välja att bortse från dem som jag inte tycker tillför tillräckligt mycket. I viss utsträckning gäller det till och med äldre uppslagsverk. Bra Böckers lexikon, Bonniers stora lexikon, Nationalencyklopedin och så vidare lät eller låter i allmänhet en person skriva en artikel om ett ämne och därmed sätta sin prägel på det.

Vad Wikipedia försöker göra är inte att berätta en historia, utan historien. Detta är uppslagsverkets sanna storhetsvannsinne. Konsekvensen av att många viljor skall samsas är att en synvinkel sällan får bli allenarådande. Istället skall de smältas samman till en helhetsbild – många fasetter, men ett öga. Visst får ett ofta större utrymme än andra, beroende på forskningsläge, vilka källor som används och hur envisa de som förespråkar det är, men det är alltid flytande. Alla artiklar kan någon gång i framtiden skrivas om och våra misstag är bara ett steg på vägen. Den enda sanningen innehåller många sanningar, men vi kan aldrig luta oss tillbaka och säga: nå, det här är bara Wikipedias perspektiv.

Det vore att ta ställning. Det skall vi inte göra. Wikipedia måste vara neutralt.

Den talande bilden

En av de centrala principerna på Wikipedia är att man strävar efter att uppnå ett neutralt perspektiv. Wikipedia skall inte ta ställning, utan skriva om sina ämnen utifrån en neutral synvinkel. Det finns förstås all anledning att ifrågasätta såväl vad neutralitet egentligen är och i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå som om enskilda artiklar lever upp till ambitionen, men det ses på Wikipedia som någonting att åtminstone sträva mot. I konceptet neutralitet ingår att inte skönmåla någonting. Vårt mål är inte att visa det vi beskriver från dess bästa eller vackraste sida. Det fungerar ganska bra så länge som vi håller oss till text, inte minst eftersom text är så enkelt att redigera. Skulle en artikel dra åt det panegyriska hållet kan i princip vilken wikipedian som helst åtgärda det.

Värre är det när någonting skall visas upp visuellt. Det finns mycket liten strävan efter ett vackert språk på Wikipedia. Stilen skall vara distanserad och opersonlig, vilket både handlar om encyklopedisk tradition och att det helst inte skall synas att artikeln är skriven av sjuttio olika personer. En bild, däremot, har inte på samma sätt lyckats avlägsna sig från kravet på skönhet. I valet mellan två annars likvärdiga alternativ att illustrera med väljer vi nästan alltid det snyggaste, eftersom det ingår i konceptet bra bild att någonting är vackert. Till viss del tror jag också att det beror på att kopplingen mellan skapare och verk över tid förblir mycket större här än när det handlar om text. Det är mycket svårare att redigera bild eller video än text, och svårt att göra någonting annat än att bara putsa på det material som finns. Texten känns skriven av Wikipedia som gemenskap, bilden är tagen av fotografen. Det finns en annan sorts stolthet där.

Men det behöver inte ens handla om att någonting är vackert. I viss utsträckning handlar det helt enkelt om att man inte tar hänsyn till bildens retoriska funktion, antingen för att man inte inser eller för att man inte orkar bry sig. Artikeln om Onsjö i Vänersborg illustreras bland annat med den här bilden av stadsdelens skola.

Onsjöskolan en mulen dag. Mörka fönster och i nederdelen av bilden en bom som ger känslan av att barnen spärrats in.

Det är en mulen dag. Bilden är tagen i en vinkel som gör att inte minsta lilla gräsplätt syns, bara grå asfalt och byggnaden med alla dess mörka fönster. I nedre delen av bilden syns en bom, som lite irrationellt ger känslan av att de som befinner sig på skolgården är instängda. Det är en bild på skolan. Skolan är en av de viktigaste byggnaderna på Onsjö, och i allra högsta grad relevant att visa om man nu skall ha bilder. Men intrycket bilden ger är direkt negativt.

Den har legat där i fyra och ett halvt år, under tiden som sju andra personer har redigerat artikeln. Det förmodligen aldrig fungerat om samma dystra, klaustrofobiska känsla förmedlats i texten. Men nu är det inte text, och så snart vi inte talar om text tappar Wikipedia en stor del av sin annars ständigt närvarande medvetenhet om neutralitetens värde.

Länkar
Wikipedia:Neutral synvinkel
Artikeln om Onsjö
Onsjöskolebilden på Wikimedia Commons

MP4 och videor på Wikipedia

I skrivande stund pågår en diskussion på Wikimedia Commons (den databas där bilder, videor och ljudfiler som används på Wikipedia ligger) om man skall tillåta videor i MP4-format eller inte. För det första kan många inte kan spela upp de videoformat som i dag finns på Commons och därmed Wikipedia (Ogg Theora och WebM) utan att ha installerat tillägg. För det andra är det krångligare att ladda upp filer i formaten eftersom video som kameror och mobiler nästan aldrig kan spela in i formaten, vilket innebär att filerna måste konverteras med särskilda program. Med MP4, menar de som stödjer förslaget, skulle man dels kunna nå fler med de få videor som Commons redan har och dels kunna få betydligt fler personer att ladda upp video när tröskeln för att bidra sänks.

I vågskålen mot finns det faktum att MP4 är ett patentskyddat format. Delvis ses det som en ideologisk fråga, att Wikipedia och Wikimediarörelsen skall stå för fri kunskap och därför hålla sig till och stödja öppna format som står vem som helst fritt att använda på vilka sätt man än önskar utan att behöva förhålla sig till licenser som till exempel kan kräva betalning för vissa användningsområden. Delvis handlar det om att det rent praktiskt skall vara enkelt att återanvända materialet. Wikipedia är publicerat under en fri licens som innebär att vem som helst kan ta en Wikipediaartikel och återpublicera den någon annanstans, så länge som man anger varifrån den kommer och använder samma licens. Det blir knepigare om Wikimediaprojekten har rätt att använda MP4-format på ett sätt som andra saknar utan att betala för det.

Ytterligare en aspekt är huruvida man verkligen vill öppna för en flodvåg av videor. Några har varnat för att utrymmet tusentals mobilfilmade videor skulle ta upp på servrarna, och arbetsinsatsen för att kategorisera och hålla ordning på dem, inte motsvarar den nytta vi kan ha av dem. Nu tror jag inte att man skall överdrivet rädd för att stora horder skall känna behovet av att sprida kunskap medelst egenfilmade videosnuttar bara för att en databas de förmodligen aldrig har hört talas om plötsligt tillåter ett filformat de förmodligen aldrig har hört talas om, men frågan är ändå i vilken utsträckning videor som laddades upp skulle vara användbara och hur många av dem som skulle innebära problem med Wikipedias kamp för att skriva sina artiklar ur en neutral synvinkel. En textbit kan alltid redigeras av nästa läsare. Det är mycket svårare att göra med en video. Det finns andra Wikimediaprojekt där dessa problem inte är lika stora, men vad just för Wikipedia är det en del med video som ändå skaver.

Länkar
Requests for comment/MP4 Video

Den informella redaktionen

Wikipedia är en publikation. Som de flesta andra publikationer har man en ungefärlig idé om vad man vill skriva och hur det skall se ut. Relevanskriterier, för att det skall finnas ett allmänintresse för ämnet man skriver om. Jag kan till exempel inte skriva om min vän Henke. Ingen vill läsa om Henke. Verifierbarhet, vilket innebär att all information skall tidigare skall ha publicerats i trovärdiga källor. Vi har en uppfattning om hur texten skall vara disponerad, om språk och stil.

”Vi” är förstås en heterogen skara som sällan skulle enas om någonting mer kontroversiellt än att solen är varm. Har du en invändning mot Wikipedia? Någonting du tycker görs på fel sätt? Någonting dåligt? Det är förmodligen inte särskilt svårt att hitta någon aktiv wikipedian, som de benämns, som håller med dig. På det stora hela finns det ändå en grupp på ett par hundra personer som i praktiken fungerar som redaktion för svenskspråkiga Wikipedia. Wikifierar, som det heter när ny text passas in i mallen för att göra uppslagsverket enklare att läsa. Raderar klotter. Patrullerar sidan med de senaste ändringarna dygnet runt för att återställa vandalism. Debatterar policy. Så kan en riktlinje för en av det svenska språkets mest använda informationskällor formuleras av sju, åtta personer eftersom de var de enda intresserade som noterade att diskussionen ägde rum.

Många använder Wikipedia, färre har någon uppfattning om hur artiklarna skapas. Kanske är det som med John Godfrey Saxes uttalande, som ofta tillskrivs Otto von Bismarck: lagar och korv – och Wikipediaartiklar – blir man lyckligare av att inte veta hur de kommer till. Precis som med de flesta andra publikationer är läsarna i allmänhet inte närmare bekanta med de riktlinjer och normer som finns. Vad som skiljer Wikipedia från ett annat uppslagsverk eller en tidning är att det innebär ett enormt kommunikationsproblem. Vi har en sak vi skriker ut, så snart vi får chansen: bidra! Kom och skriv! Hjälp till! Sällan har vi chansen att nyansera. Skriv om det du kan efter att ha ägnat ett par timmar åt att läsa vår dokumentation om de normer vi har samlat på oss under ett decennium! klingar inte heller lika väl som skriv om det du kan. Så vi hoppas att nytillkomna bidrar och lär sig med tiden. Att de wikipedianer som varit med längre får putsa tills dess. Göra det redaktionella arbetet. Ha tålamod nog att inte skrämma bort alldeles för många. Det fungerar ibland.

Det är ett redaktionellt arbete som välkomnar vem som än vill vara med, utan andra kriterier för att delta än att man hittar dit. Allt som krävs för att göra det på ett bra sätt är att man har hunnit förstå sig på ett årtiondes samlade normer och tillvägagångssätt.

Den automatiserade kunskapsproduktionen

Strax efter millennieskiftet bestämde sig den katolska kyrkan för att Internet behövde ett skyddshelgon, en insikt som borde ha drabbat alla som någon gång har läst kommentarerna till en video på Youtube. Den dåvarande påven, Johannes Paulus II, föreslog Isidor av Sevilla. Huruvida någonting faktiskt beslutades eller om det rann ut i sanden verkar en smula oklart, men det hade inte varit ett dåligt val. Isidor av Sevilla var en kyrkofader och filosof, i dag bäst ihågkommen för sitt verk Etymologia, som han skrev under tidigt 600-tal. Det är en encyklopedi uppdelad i tjugo böcker, tänkt att samla hans samtids kunskap och vetande, och den förblev inflytelserik och viktig kunskapskälla i århundraden efter Isidors död. Han citerar 154 olika författare – förmodligen blott något färre än engelskspråkiga Wikipedia hänvisar till i sina artiklar om Shakespeares liv och verk.

Få försöker sig på att på egen hand skriva allomfattande uppslagsverk nu för tiden. Wikipedias framgång beror på att man har lyckats få så oerhört många människor att lägga sin fritid på att samla, och sprida, vetandet. Likväl sker förstås enskilda stordåd även inom wikins ramar. Svenskspråkiga Wikipedias allra flitigaste bidragsgivare, Lsjbot, har till exempel oförtröttligt skapat hundratusentals artiklar om fåglar, svampar och insekter under det senaste året.

Lsjbot är som namnet antyder en bot, en liten bit kod som med uppmuntran från sin skötare hämtar information från några olika databaser och utifrån mallar skapar korta artiklar med grundläggande fakta om mer eller mindre obskyra arter, där det är osannolikt att en mänsklig skribent skulle ta tag i ämnet. Några tappra själar i humanoid tappning har sedan gått igenom så många artiklar de har hunnit för att fixa till eventuella språkfel eller andra konstigheter. Automatiseringen har inte bara nått industrin och telesvarstjänsterna, utan även kunskapsproduktionen.

Nu är det förstås osannolikt att särskilt många skall hitta till artiklarna Anthocoris amplicollis eller Betacallis odaiensis, eftersom de artiklar som Lsj tagit sig an närmast per definition är så obskyra att det finns en risk att många av dem aldrig kommer att få någon läsare. De innehåller betydligt mindre relevant information än artiklar som skapats av mänskliga skribenter, och är inte tänkta att ersätta dem. Snarare är de ett temporärt komplement, någonting att ha tills vidare i väntan på den lyckliga dag då en kunnig och engagerad mänsklig skribent sätter sig ned för att ta tag i artikeln Juncobia leegei, en insektsart i familjen långrörsbladlöss eller borstbladlöss, beroende på vilken taxonomisk databas man vill lyssna på. Å andra sidan innehåller de förmodligen, som en erfaren skribent på Wikipedia lite beskt påpekade, även betydligt färre misstag.

Husby, Wikipedia och den stora förvirringen

Bortom den oreda som oroligheterna skapar där bilarna brinner finns ett annat kaos. Det är en otålig omvärld som försöker förstå. Kravallerna dominerar de svenska nyheterna i flera dagar och väcker uppmärksamhet utanför landets gränser. Svenskspråkiga Wikipedia, å andra sidan, reagerar genom att radera den snabbt skapade artikeln om Stockholmsupploppen och under tre dagar vägra att påbörja en ny.

Inte för att vi inte tycker att kravallerna inte är viktiga nog att skriva om. Vi är bara skeptiska till att försöka förklara det vi inte kan greppa. Uppgifterna i media är oklara och motsägelsefulla och någonting annat är förstås inte att förvänta sig. Att under tidspress förklara ett pågående och hela tiden föränderligt skeende där uppgifterna om vad, vem och varför ständigt skiftar är ett närmast omöjligt uppdrag. En journalist måste likväl försöka, och gör sitt bästa utifrån omständigheterna. Men vad skall vi göra med den informationen, osäker och ofullständig som den är? Vi skall inte spekulera. Vi skall helst inte vidarebefordra andras mer eller mindre grundlösa spekulationer heller.

Alla håller förstås inte med. Engelskspråkiga Wikipedia skapar en artikel och länkar till den från sin nyhetsavdelning på startsidan. Med benägen hjälp från allmänheten har den snart pekat ut Megafonens Rami al-Khamisi som en ledande figur i kravallerna och berättat att det är muslimer som är ute och bränner saker, utan att särskilt mycket bry sig om att det inte riktigt finns någon källa för dylika uppgifter, att ingen lär ha haft möjlighet att fråga så många av de tillfrågade om eventuella religiösa åsikter och att det hur som helst hade betraktats som tämligen irrelevant i alla andra fall såvida man inte kastade sten på religiös grund. Informationen växlar fram och tillbaka tills en administratör slutligen bestämmer sig för att halvlåsa sidan så att bara de personer som har orkat registrera en användare på Wikipedia kan redigera den.

Det är, så mer än ett halvår senare, fortfarande inte någon bra artikel.

Wikipedias roll under pågående händelser har blivit att vara den plats där nyheter från olika källor sammanställs för att ge läsarna chansen att bilda sig en uppfattning om vad som egentligen har hänt, ett komplement till medias mer djuplodande rapportering. Det är en tämligen udda uppgift för ett uppslagsverk, och en som vissa av oss är djupt obekväma med. Vi är inte en nyhetsförmedling. Det är förtvivlat svårt att skriva en encyklopedisk artikel om någonting man står mitt uppe i. Men där är vårt val: göra det dåligt eller inte göra det alls?

Erfarenheten säger att andra alternativ verkar vara svåra att hitta.

Länkar
Artiklarna om upploppen som de såg ut när texten publicerades: svenska, engelska.
Artiklarnas diskussionssidor: svenska, engelska.